Noll-Koll-Carlsson

ibland är det lite mycket måste jag säga. Både bra och mindre bra. Ibland rent tråkiga grejer.

Här har ju varit lite bekymmer med barn och skolor.
Decibel var ju hemma ganska länge innan sommarlovet började. Sen ägnade hon de första veckorna till att panika om att den hemska skolan börjar snart och sommarlovet är ju så kort, det är ju bara tio veckor liksom och hon tänker minsann inte börja skolan så redan. Oh nej…

Vi funderade här hemma, hur löser vi detta då? Ett möte så klart. Humhumtänktänk. Så hade jag mina hjälpare från familjecentrum här och så fick A en idé. En väldigt bra idé. Det finns ju nätverkscentrum, folk som specialiserat sig på att hjälpa människor med möten. De sköter inbjudningarna och ser till att alla får tala, att man håller sig till ämnet, ställer relevanta frågor osv osv. Bra, det kollar vi upp. Så gjorde vi och bokade träff. Gick igenom vilka från skolan som ska vara med. Sen någon som känner Decibel väl. Vi valde Genbankens kvinnliga genbank. Hon jobbar ju nära på i skolan också. Sen valde vi moster dvs SöstraMi och Lotta. Hon känner både Decibel och känner till både det ena och det andra om oss allihop
L & A från familjecentrum skulle också vara med. Så klart. Nåja, det var det inte alls utan det var vi som ville ha dom med. Bra det, de är jättebra. Dessutom tyckte de från nätverket att det är bra med någon som kan prata som stand in för oss. Man vet ju aldrig, ibland blir det väldigt känsligt eller privat och då kan de fråga typ: Om Nollkoll får frågan på detta, vad tror du att hon svarar då?
Sen kan ju jag dementera om det är fel ju.

Sommarlovet gick ju och sen hade Decibel inget val än att börja skolan. Givetvis berättade vi ju att vi skulle ha ett möte och gå igenom en massa, för att det ska bli lättare för henne. För att göra det lite positivt menade jag att det är ju faktiskt ändå lite bra att hon hinner gå en vecka i skolan. Då kan hon känna efter på riktigt vad hon tycker är jobbigast, vilket som kanske funkar osv. Hon höll inte riktigt med…

På mötet som var tre timmar långt kom vi fram till en massa. Saker att tänka på i klassrummet. I matsalen. Vad hon behöver. Information rent allmänt. Annat viktigt och många tankar.

Igår var det återkoppling. Hur har det gått och vad ska man göra.
Decibel har ju ett bakslag här nu. Orolig. Kvällarna är 550 varv per minut. Hon har klåda över hela kroppen och kliar sig fördärvad. Den mystiska allergin verkar vara psykiskt betingad, precis som för Mister. Igår fick jag henne inte till skolan, hon stenvägrade totalt. Igår kväll var hon igång igen så det blir hemmadag även idag.
Visst kan man kämpa i alla oändlighet men hur vi än gör så är det hon som får plikta.

Tyvärr kunde jag inte vara med på mötet. Minimonster var hemma. I måndags var han alldeles kladdig i ögonen. På natten också, plus att han ylade och skrek och hade ont i örat… Oh vad jag som mycket… Hmm.
Sova förresten. Det var längesen jag sov i min säng. mister har också en downperiod verkar det som och har sovit hos oss några nätter. När han gör det så är det något. Han ligger INTE stilla. Ibland har Decibel kommit. Då har jag lagt mig i hennes säng. Om det inte har varit de nätterna när Minimonster varit igång och jag fått ligga hos honom. Så de senaste veckorna har jag vandrat mellan rummen och sängarna.
Visst hade vi väl kunnat förbjuda barnen att komma till vår säng men varför? Vad vinner vi på det? Vad hjälper det dem? Det är ju när det är något som oroar inuti de kommer, inte annars.
Ett bra test på hur illa det är är att förbjuda läsning i vårt rum. Lampan SKA vara släkt. Går de in på sina rum och läser var det mest sällskapet de ville ha. Stannar de så var det närheten och vår säng.

Iallafall så var Minimonsters ögon osmetiga igår men han klagade över grus i dem. Var lite små snorig och mosig, men allt annat än sjuk. Däremot med tanke på ögonen så ville jag inte sätta honom på dagis. Hade ju varit fint om det är ögoninflammation. Smitta alla. Tänkte han får bli hemma även idag, för säkerhetsskull.

Mötet hade iallafall gått bra, fast det var lite bortfall på folket. Lotta var sjuk, SöstraMi hade nog jag glömt at påminna ja, skolpsykologen var dubbelbokad och jag fick vara hemma med knattarna.
Men. Även om mötet gick bra och saker och ting ändras på, så hjälpte ju inte det att Decibel åker till skolan… Åh nej… Så hon blir hemma idag. Men imorgon. Då minsann får hon till skolan.