Göra klart sovrummet

Rensa ur skåp i vardagsrummet

Bära upp kistan till övervåningen
Kistan är tömd och uppburen. Genbankens välträndade bror hjälpte till så blev det bra. Så kunde vi flytta dit pianot. Genast blev det bättre plats i storarummet.

Åka till tippen INNAN JUL

Jag och Lotta måste fixa våra burksaker
Nu är det klart. Vi hade en mycket trevlig eftermiddag/kväll. Vi började tidigt och barnen kom och lekte. Sen kom männen inramlandes efter jobb och annat. Männen fixade en kalasgod middag senare på kvällen och Decibel och kompis dukade så fint åt oss. Mycket lyckat!
Genbanken sätta en spik i dörren där det är lov att ha den. Till min krans alltså
”kan själv” har letat fram en stor fin spik och en stekpanna att banka med
Genbanken sätta upp Minimonsters nya lampa
Genbanken koppla in Decibels lampa
Sätta metallpinne i blomstödet jag gjort.

Skura slaskskåpet

Skura städskåpet

Glöm inte Dampskåpet. igen…

Röja ur tvättstugan ordentligt

Bära ut saker till släpkärran som ska till tippen INNAN JUL

Samla ihop saker som ska till släpkärran som ska till tippen INNAN JUL

Göra julgrupperna. Datum bokat.
Ringa vårdcentralen om prov-röntgensvar
Röntgensvar har jag fått. Fått telefontid med doktorn ang provsvaren.
Klättra in i rhododendronbusken och hämta grenen.
Nu är det gjort. Fast det blev visst någon mer än en gren… Svårt att välja ibland, bäst att ta alla
Hänga upp ovan nämnda gren för julpynt

Rota fram saker som ska till släpkärran som ska till tippen INNAN JUL

Inte glömma återvinningen

Stryka de svarta löparna

Hänga upp detdärsomskaliknagran-slingorna i hall o kök
Hänga upp kransen på spiken som Genbanken ska fixa fram
Kransen hänger fint på plats.
Troligtvis blir det ”kan själv” och jag spikar var jag vill. Hänga upp kransen på spiken jag spikade själv där jag ville.
Jag spikade var jag ville med min stekpanna och hängde kransen på spiken.
Ligga på soffan för att jag inte orkar mera… Just då
Det hände idag. All ork som inte fanns försvann innan den kom. Jag la mig på soffan och orkade inte upp. Men gulliga Genbanken kom med mat åt mig där istället. Till sist fick lägga benen på ryggen och sparka mig därbak med blåslampan i hampan. Måste mocka ju. Och ge Newt mat. Sen blev det badkaret!!

För att det ska bli rätt så lägger jag den en gång till:
Ligga på soffan för att jag inte orkar mera… Just då

Åka på Jul på Liseberg. Datum bestämt. Sällskap bestämt.

Städa lite överallt.

Försöka att åtminstone i år bära ner julpyntkartongerna till källaren. De pryder inte hela julen. I år heller.

Fixa födelsedagspresent till Genbanken. Har en idé, hoppas den funkar.

Försöka komma ihåg det jag skrivit i måste-listan.

Komma ihåg att stryka det jag faktiskt kom ihåg att komma ihåg och dessutom fick gjort.

Uppdatera listan då och då framöver så jag inte glömmer för mycket.

Mocka hos hönsen
Göra julfint i stallet. Datum bokat
Fira svärfars födelsedag. Present?
EVK för Decibel.
Utvecklingssamtal med Decibel.
Utvecklingssamtal med Mister
Läkarbesök: jag och Minimonster
Läkarbesök: jag
BUP: Mister o Decibel
BVC med Minimonster. Hörselundersökning.
Det gick så bra så bra. Full koncentration hela tiden, Minimonster tyckte det var kul. Och spännande.
Hämta ut mediciner. Helst innan högkostnadsskyddet tar slut.
Plantera mina nya kryddor innan de dör ihjäl dom också.
Försent… De dödde. Igen..
Fixa julklappsbeställningen
Be Genbanken att hämta ut mitt paket. Ligger ju i hans namn ju.
Hämta ut det stora jättedyra paketet i affären…

Gå igenom laga-högen innan nyår. Laga eller slängas!

Gå till banken och fixa rätt på min bankdosa
Jodå, efter många månader utan bankdosa så har jag äntligen fixat en ny. Nu kan jag logga in på internetbanken igen
Fixa till e-legitimationen igen.
Efter precis lika länge som jag varit utan bankdosan, hmm, nä inte sååå länge men nära nog, så kan jag nu också komma in på min apotekssida och Mina Vårdval. Äntligen!

Åsikterna är många. Så här såg min facebookstatus ut. Om jag var trött?  Jodå, en del…

Ulrika Noll-Koll Carlsson
Funderar på att göra lussekatter imorgon. Givetvis utan läskig saffran och inga jussin! kan man lägga en chokladkula istället tro?

Marija Labat
Då är det väl inga lussekatter??

Ulrika Noll-Koll Carlsson
Jo. Av lightmodell. En aning bantade
Fast vill man va tråkig kan man ju kalla dom vete katten.

Ulrika Noll-Koll Carlsson
Och istället för att behöva plocka bort och plocka upp alla russin som ingen vill ha så kan man ju lika bra lämna dom i affären.

Marija Labat
Jo men det är ju inga lussebullar utan saffran liksom.. de där e egna påhittade vanliga bullar då ju!

Ulrika Noll-Koll Carlsson
Saffran är läskigt. Mina katter gillar inte läsk. Inte saffran heller. Inte russin heller.

Marija Labat
Då är det heller inga katter!

Ulrika Noll-Koll Carlsson
Jodå. Det vete katten att dom är;-) Men inte gula. Då är det kinakatter. Och lucior är långa. Det är inte kineser. Men däremot har de ju helt rätt hårfärg.
Och på tal om den så är min alldeles riktiga ogula katt som är svart rätt märklig nu för tiden och har varit det ett tag.
Hoppas det bara är mask i magen. Avmaskade idag så han lär inte vara tomte i år. För svårt att hitta passande mask…
Och till lucia behövs ingen. Inte läsk o saffran heller. Han gillar svart.

Marija Labat
jösses..

Ulrika Noll-Koll Carlsson
Nää. Han kom inte till Lucia. Tror aldrig dom lärde lämna varandra faktiskt. Han fick aldrig ha ljus i hår, mest taggar.
Men sen fick han en guldring över huvvet som lyste så fint sa dom som såg det. Tror jag. Har aldrig träffat nån som såg det.
Kanske inte var hans ring heller. Kanske det var Gabriels. Eller Mikaels. Men de träffade nog inte heller Lucia. Tror jag.
Men jag känner ingen som vet hur det egentligen var. Men en bekants bekant har en vän som har en gammalmormor vars farmors bekants bekantskapskrets har hört vissa rykten.

Emelie Carlsson
Då vill jag smaka!!!

Funderar, kan man inte se från vilka IP-adresser de besökande till bloggen sitter på?
Inte för att jag behöver se det men vill veta om det går.

Så, någon som vet? Kan man se besökarnas IP-adresser?

Vi har varit på EVK för DEcibel, eller Elevvårdskonferrens som det så fint heter.
Det var ett givande samtal måste jag säga. Däremot verkade rektorn bli mer än obekväm när vi kom in på systemet skolan har i matsalen. Systemet är som sånt att för att det ska slängas så lite mat som möjligt så kan det bli så att det blir efterrätt för eleverna. Fast ingen vet när och om det blir. Om de har det kvar så hade de även ett så kallat angivarsystem med gubbar och en klocka. Alltså, veckan eller månaden, det har jag inte lurat ut ännu, börjar med fem gubbar. Är det någon som uppför sig störigt så kan vem som helst ringa i klockan och en gubbe plockas bort. Som det var tidigare så skulle nog detta tillsammans med hur mycket/lite mat som slängdes bestämma om det blev någon efterrätt. Var gubbarna slut så blev det ingen. Var det för mycket mat slängd så blev det ingen.

Vi menar att det är kollektiv bestraffning. Varför ska alla i gruppen få sota för att några inte skött sig. Men det där med bestraffning ville rektor inte kännas vid alls. Nejdå, det är undanhållande av belöning och det är något annat. Jag menar att det lik förbaskat är en bestraffning om jag blir lidande för att du inte sköter dig. Nä, så är det inte, det är en belöning som dom går miste om. Ja visst är det så, men ändå ett straff för de som faktiskt har skött sig och gjort sitt bästa.
Då kunde jag ju inte heller vara tyst om det där med väninnans dotter. Med tanke på att barnen ska lära sig att inte slänga mat. Jag sa att då får ju lärarna också ge fanken i att ösa upp mat som de vet barnen inte gillar och som sen med viss personal tvingas att äta upp och med annan personal slängs.
Det där med tvånget visste rektorn inte om och det förvånar mig ju inte. Men faktum är att denna dotter jag menar har i hela sitt liv avskytt bla fisk. Hon har sedan bebisåldern klökt och närapå kräkts när hon ätit fisk. Sen hon började skolan har hon också haft svårt att äta periodvis och har helt slutat äta frukost hemma…
Tydligen har hon en längre tid blivit tvingad att äta upp sin mat som fröken lagt på tallriken. Nu den senaste gången i ordningen var visst måttet rågat för tjejen. Hon hade flippat ur totalt efter allt tjat och tvång. Läraren sa att hon minsann SKA äta upp sin fisk. Hon fick inte ta så mycket som ett glas mjölk innan den var uppäten. Det hela slutade med att stolarna kastades runt i matsalen och läraren ringde hem för ett sånt uppträdande är ju inte tillåtet…

Eeh? Sen när är det okej för skolans personal att tvinga barnen att äta. Att inte få dricka ens innan den stora matbiten är slut? Jag är nog mest imponerad att inte tjejen fått detta brytet tidigare för detta var inte första gången hon blivit tvingad. Däremot har hon haft utbrott i klassrummet. Kan ju bero både på tvångssituationer i allmänhet i skolan och garanterat på grund av bottennivåer av blodsockret. Jag kan bara tänka vilka monster mina knattar kan vara
Rektorn hummade och sa att hon ska ta med våra synpunkter till personalgruppen osv… hum hum. My ass att hon gör. Skulle knappast tro det. Men vi fick sagt vad vi tycker iallafall. Tyvärr är det inte många som kan göra det för hur systemet funkar är det ingen som egentligen vet av föräldrarna. Jag var en aning för upprörd för att tänka på att fråga. Jag har ju bara Decibels och ett par barns versioner. Och vet inga föräldrar så kan inga föräldrar klaga heller. Perfekt. Eller inte.

Nu är det bara utvecklingssamtalet kvar att klara av vad gäller Decibel och skolan. Tror jag åtminstone. Hoppas det, det har varit en tuff period nu igen och resultatet kom på BUP igår. Viktnedgång igen… Ännu en omgång med näringsdrycker och ännu mera fet mat.

Ja-a så var det stopp igen. Eller, inte helstopp men vi satte stopp för att det inte ska bli tvärstopp.
Det är Mister. Han mår inte bra. Det är nånting som gnager och karvar och skär i honom men riktigt vad allting handlar om kan vi liksom inte få fram.

Han ville ju som jag tidigare skrivit titta på den andra skolan men hör nu plötsligt inte dit det minsta längre. Han hade till och med accepterat så långt att han själv en dag sa till Genbanken att: Pappa, jag orkar inte mer. Jag verkligen orkar inte. Jag vill börja i den andra skolan…
Vi har sagt att han måste först titta på den. Känna atmosfären liksom men nu blir inte det av.

Att han inte trivs i sin skola det har han sagt länge länge. Det sista har han nästan varit på gång till ett bryt bara vi nämnt en personals namn. Och detta är en av det två som har mest hand om honom… Han säger att han informerar dåligt, tar för givet att han har förstått, bara lämnar arbetsuppgifter och går, inte förbereder, säger fel, skriver fel osv osv.
Men vad vet vi här hemma? Är det så här och vem av de andra ska veta det och tala om att det faktiskt kan vara så? Eller är det bara svammel, vilket jag inte tror det minsta för någon sanning ligger bakom även om vi andra kanske inte tycker att det är ett så stor problem.

I vilket fall, med hans vantrivsel och stoppet från den andra skolan så sökte Genbanken fatt på LSS-teamet. Där finns en förskolekonsulent som vi tidigare har pratat med och som skulle åka ut till skolan och prata lite. När nu Genbanken pratade med henne så fick han veta att hon sökt skolan några gånger för möten men de har avböjt.
Nu ska vi ändå ha ett möte där även Mister är med, ett utvecklingssamtal, men då ville FS också vara med. Ja tack gärna säger vi. Hon verkar ha full koll på diverse saker. Jätteduktig.
Mötet är nu bokat.

Mister var hemma från skolan igår eftersom han och Decibel var iväg till BUP för uppföljning. Mister hade inte lyckats vara stilla i en minut sa Genbanken. Han satt och flaxade och skruvade och mässade om hata skolan, hata X hata allt, dator bra, hata skolan osv osv. Han har dessutom gått ner i vikt. Igen. Nu när vi äntligen fått honom att lägga på sig. Han har visst växt ännu mer på längden också Han är redan 157 cm. Jag är 163…. Ojoj, var ska detta sluta?

Hela dagen igår var totalras. Det har varit på gränsen länge med att han mässat om saker, han börjar få sina tvångsgrejer igen där allt kan utlösa ett utbrott, -det räcker att han får fel glas till kvällsmat. Han vägrar tex klippa håret, han säger han behöver det för att gömma sig bakom. Sånt har varit förr det också. Manier. Han pendlar mellan fullständig speed à la flams o trams och ren bottenkänning. Svär och gapar och skriker. Han har mer och mer gått in i dataspelsvärlden och vi har knappt fått kontakt med honom. Vi ger datorförbud, för ett utbrott och en som snor till sig minsta lilla minut framför datorn. Igår sa han till Genbanken att när allt, hela livet är en mardröm så måste jag väl få fly i nåt?..

När gårdagen var som den var med alla utbrott fram och tillbaka tog vi beslutet att han blir hemma idag. Det är onödigt att pressa för hårt, va har varit med innan i vad det har lett till. Inte en gång till!
Det närmar sig jul nu och även det stökar till det för honom. Mycket som händer och förväntningar osv.
Jag har legat i migrän i två dagar, fick den i onsdagsmiddag och låg igår också, så Genbanken har varit hemma vilket också är annorlunda. Men det tar ändå inte bort skolpressen.
På lördag tänkte vi oss till Jul på Liseberg och dit vill han gärna följa med. Vi vill att han ska orka det. Det kommer att bli fruktansvärt tufft som det är redan med alla dessa människor. Han fick en chock förra året men ångrade inte att han följde med. Det är tufft för oss andra att åka dit med honom men även om han har så svårt så måste han ju också få något att uppleva och att minnas. Så vi åker. Han blir hemma från skolan och vilar.
Nåja, riktig vila blir det kanske inte, vi ska ha besök i eftermiddag/kväll. Jag och Lotta ska pyssla lite med barnen och så käkar vi lite kvälllsmat sen. Inget speciellt men ändå en händelse.

Det var dags idag för Minimonster att kontrolleras igen på hudmottagningen. Idag skulle jag också undersökas, jag har massa vita prickar på armar och ben och TS kan vara ärftligt. Därför skulle båda kollas.

Men hallå så oseriöst. Tidigare när Minimonster blivit undersökt har de lyst över kroppen med en speciell lampa, de menar att vissa fläckar kan vara svåra att se alltid. Men idag? Ehhm, en aning oseriöst är känslan.

Vi fick träffat ”Bubba” iallafall. Förstod ungefär varannan mening av vad han sa. Det hör egentligen inte till saken men jag gillar att förstå vad som sägs, jag känner mig dum om jag måste fråga om gång efter annan. Ohyfsad.  Han visste knappt vad som skulle undersökas så journalen var nog inte läst innan. Han tittade snabbt igenom Minimonsters armar och den hudförändringen han redan har. Vi fick frågan om han har fler. Svar nej. Sen kollade han journalen….

Genbanken påminde sen om att jag skulle kontrolleras jag också. Jasså? Har du varit här innan, har du fått en kallelse? Ja titta det har du… Ev skulle Genbanken också undersökas men vi brydde oss inte om det. Han tittade som hastigast på mina armar, kom på att ta av dig på överkroppen. Hur är det med benen? Samma, ta du av dig då. Snurra ett varv. Färdigt och inget ärftligt här. Tack och hej, jag meddelar Barnkliniken.

Eeh? That’s it. Och vilken nytta skulle detta vara för. Det hade ju tom Dr Hjälplös på Vårdcentralen gjort bättre. Men ja ja, nu är det gjort iallafall. Minimonster tröttnade ju rätt fort i vanlig ordning och hamnade på golvet, närmare och närmare britsen. Sen kan han inte hålla sig utan börjar rycka och dra i grejerna. Hissa upp, hissa ner. Upp lite till. Neråt funkar bra det också. På vägen hem berättade Genbanken att när vi var iväg och gjorde mina prover så talade Minimonster om för honom sen att nästa gång vill han ha mycket mer tid hos doktorn. Ensam, när doktorn går ut från rummet, så han kan bli färdig med sina experiment…

Har fått ringt om prov och röntgensvar. Vet inte vad jag tycker… Bra, givetvis men… Ja röntgenbilderna visar inga skelett, -eller ledförändringar. Och det är ju bra. Absolut. Men… Vad är det då som gör så förbannat ont? Varför är jag så förbaskat trött, just för att jag har så förbannat ont? Ingen aning. Provsvaren ville hon i växeln inte ta, märkligt, för vanliga blodprover har jag fått reda på av växeltelefonisten förut. Men detta är kanske lite andra prover så då är det läkaren som tar det. Tyvärr är han på massa utbildning och troligtis ledighet och komp också. Ingen aning. Hon bad mig dröja och läste igenom provsvaren för hon funderade över om en annan doktor kunde ta det. Men undrade om jag kan vänta till Dr P kommer tillbaka. Jodå, det kan hon. Har hon haft ont så här länge så räknar jag inte med stordåd bara för att provsvaren berättas en vecka plus eller minus.

Sen vet man inte vad man ska tänka. Är detta det absoluta, att läkaren ska ta provsvaren på sånt som inte är vanliga blodprover? Eller är det så att något kanske visades? Eller det är kanske så att ingenting visar på proverna men det ska vara rätt läkare för att han ska besluta om hur man ska göra vidare? Skit samma, jag har gärna rätt läkare, Dr Hjälplös frågar väl bara vad jag vill ha för medicin… :-p

Så fick jag ju plockat in grenarna idag. Nu ligger de fint på storarumsgolvet och väntar på att hängas upp. Men inte nu. Senare idag är det EVK för Decibel. Decibel ja, Genbanken ringde innan efter att ha fått ett samtal från skolan. På Genbankne lät det nästan illa, hon hade gjort något, han var inte säker på vad men fått en ordentlig blåtira och bula i ansiktet. Oops. Ska bli intressant att se tänkte jag.

Hon kom hem för en stund sen, hon har gjort en ”Noll-koll-Carlsson” ju Pratat med en kompis och gått rätt in i en stolpe. En klassiker Men ont hade hon ju. Lite blått och rött men inte alls vad det lät som att vara. Så det går snart bort. Ska bara bli lite gult och grönt först.

Göra klart sovrummet

Rensa ur skåp i vardagsrummet

Bära upp kistan till övervåningen
Kistan är tömd och uppburen. Genbankens välträndade bror hjälpte till så blev det bra. Så kunde vi flytta dit pianot. Genast blev det bättre plats i storarummet.

Åka till tippen INNAN JUL

Jag och Lotta måste fixa våra burksaker
Nu är det klart. Vi hade en mycket trevlig eftermiddag/kväll. Vi började tidigt och barnen kom och lekte. Sen kom männen inramlandes efter jobb och annat. Männen fixade en kalasgod middag senare på kvällen och Decibel och kompis dukade så fint åt oss. Mycket lyckat!

Genbanken sätta en spik i dörren där det är lov att ha den. Till min krans alltså
”kan själv” har letat fram en stor fin spik och en stekpanna att banka med

Genbanken sätta upp Minimonsters nya lampa

Genbanken koppla in Decibels lampa

Sätta metallpinne i blomstödet jag gjort.

Skura slaskskåpet

Skura städskåpet

Glöm inte Dampskåpet. igen…

Röja ur tvättstugan ordentligt

Bära ut saker till släpkärran som ska till tippen INNAN JUL

Samla ihop saker som ska till släpkärran som ska till tippen INNAN JUL

Göra julgrupperna. Datum bokat.

Ringa vårdcentralen om prov-röntgensvar
Röntgensvar har jag fått. Fått telefontid med doktorn ang provsvaren.

Klättra in i rhododendronbusken och hämta grenen.
Nu är det gjort. Fast det blev visst någon mer än en gren… Svårt att välja ibland, bäst att ta alla

Hänga upp ovan nämnda gren för julpynt

Rota fram saker som ska till släpkärran som ska till tippen INNAN JUL

Inte glömma återvinningen

Stryka de svarta löparna

Hänga upp detdärsomskaliknagran-slingorna i hall o kök

Hänga upp kransen på spiken som Genbanken ska fixa fram
Kransen hänger fint på plats.

Troligtvis blir det ”kan själv” och jag spikar var jag vill. Hänga upp kransen på spiken jag spikade själv där jag ville.
Jag spikade var jag ville med min stekpanna och hängde kransen på spiken.

Ligga på soffan för att jag inte orkar mera… Just då
Det hände idag. All ork som inte fanns försvann innan den kom. Jag la mig på soffan och orkade inte upp. Men gulliga Genbanken kom med mat åt mig där istället. Till sist fick lägga benen på ryggen och sparka mig därbak med blåslampan i hampan. Måste mocka ju. Och ge Newt mat. Sen blev det badkaret!!

För att det ska bli rätt så lägger jag den en gång till:
Ligga på soffan för att jag inte orkar mera… Just då

Åka på Jul på Liseberg. Datum bestämt. Sällskap bestämt.

Hämta en julgran. Bäst att göra själv så den blir fin nog.

Svära hemska ramsor över att det inte finns en enda förbannad gran som är fin i hela förbannade skogen. Tala om att imorgon åker jag och köper en plastgran, för den kommer att vara fin nästa år också så slipper jag att leta utan att hitta en endast förbannad gran.

Genbanken vill inte ha en plastgran och säger att han letar upp en efter jobbet imorgon…. Jag säger att Gör du det och se om du är bättre än jag på det… Men hittar du ingen så blir det plastgran, lova det? Genbanken lovar… OCH INGEN GRAN SOM DET ÄR SYND OM! Den mår bättre av att stå kvar.

Genbanken ger sig ut på granletning.

Genbanken kommer hem 10 minuter senare med en gran.

Jag måste, fast jag inte vill, hålla med om att granen är fin och vi behöver inte köpa plastgran i år heller…

Måsta vänta på att granen ska acklimatisera sig i källaren. Jag vill ju ha upp den nu ju. Fast jag egentligen inte hinner att klä den i vilket fall.

Klä granen. Bara glitter och kulor och istappar av glas. Inget skräp och hemgjort eller bortagjort i min gran. Sånt hängs på barnens gran på rummet. Inte i min gran. Genbanken sätter ljusen.

Svära över granen som inte blir bra när jag klär den.

Genbanken tala om att det är bara i Disneyfilmer den är tät och fin och perfekt. I verkligheten är en gran en gran och då ser man stammen. Helt normalt.

Ta ur alla grejer ur granen. Hänga dit dom igen. Troligtvis igen. Kanske igen och ännu en gång.

Nöjd med min fina gran.

Städa lite överallt.

Försöka att åtminstone i år bära ner julpyntkartongerna till källaren. De pryder inte hela julen. I år heller.

Fixa födelsedagspresent till Genbanken. Har en idé, hoppas den funkar.

Försöka komma ihåg det jag skrivit i måste-listan.

Komma ihåg att stryka det jag faktiskt kom ihåg att komma ihåg och dessutom fick gjort.

Uppdatera listan då och då framöver så jag inte glömmer för mycket.

Mocka hos hönsen

Göra julfint i stallet. Datum bokat

Fira svärfars födelsedag. Present?

EVK för Decibel.

Utvecklingssamtal med Decibel.

Utvecklingssamtal med Mister

Läkarbesök: jag och Minimonster

Läkarbesök: jag

BUP: Mister o Decibel

BVC med Minimonster. Hörselundersökning.
Det gick så bra så bra. Full koncentration hela tiden, Minimonster tyckte det var kul. Och spännande.

Hämta ut mediciner. Helst innan högkostnadsskyddet tar slut.

Plantera mina nya kryddor innan de dör ihjäl dom också.

Fixa julklappsbeställningen

Be Genbanken att hämta ut mitt paket. Ligger ju i hans namn ju.

Hämta ut det stora jättedyra paketet i affären…

Gå igenom laga-högen innan nyår. Laga eller slängas!

Gå till banken och fixa rätt på min bankdosa
Jodå, efter många månader utan bankdosa så har jag äntligen fixat en ny. Nu kan jag logga in på internetbanken igen

Fixa till e-legitimationen igen.
Efter precis lika länge som jag varit utan bankdosan, hmm, nä inte sååå länge men nära nog, så kan jag nu också komma in på min apotekssida och Mina Vårdval. Äntligen!

Redan första advent alltså. Det är ju inte klokt ju. Vart har tiden tagit vägen, jag har ju massor kvar på min måste-lista. Och det mesta ska ju vara klart innan jul. På Gekås brukar man ju hitta det mesta, .kan undra om de säljer tid där. Isåfall ska jag ha en container minuter. En papperspåse timmar också kanske. Eller fem.

I helgen har vi haft en inneboende hos oss. En vän har problem med sin hund som hon inte kan lämna ensam överhuvudtaget. Ja, jag menar överhuvudtaget. Hon kan inte ens gå på toaletten själv, försöker hon så låter hunden döende.
När hon lämnade huset en halvtimme eller så kom en granne och frågade lite generat om vad hon gör med hunden. Om hon har slagit ihjäl den eller så. Hmm… nä, jag gick hemifrån….

Så kan man ju inte ha det. När den stora skräcken är att man ska bli sjuk. Inte för egen del. Inte för dotterns del utan för hundens del eftersom INGEN vill ha henne hos sig. Rekordet är väl en timme innan samtalet om mordhot på hunden kom.

Så kan man ju inte ha det. Kom du hit med henne sa jag. Här kan hon ju försöka att yla sig hem. Jo jo.
Sagt och gjort, hunden kom hit i fredags kväll.
Den första halvtimmen fick hon för egen del. Sprang runt och letade och ropade och skrek efter sin ägare. Sen klev Noll-Koll in och talade om att nu är det nog. Nu är det ”platsen” som gäller för din del. Punkt och utropstecken.
Visst var hon orolig och visst letade hon. Men sakta med säkert sökte hon oss andra för sällskap. Första natten hade hon lite jobbigt vid läggdags, men inte värre än att det gick att stå ut med och hon lugnade sig fort. Jag och hon intog soffan. Nu under sovrumsrenoveringen har vi haft vår säng inne hos Minimonster. Där höll denna kvällen en katt till och är det något våra katter har stor, för att inte säga enorm skräck för så är det hundar. Detta trots att vad vi vet så har det aldrig varit någon hemsk händelse med någon hund. Men farliga är dom. Så för att katten skulle få lite lugn så tog jag och hunden soffan.
Men i lördags bra vi in våra saker i vårt nyrenoverade sovrum och då sov vi alla där. Ja, Minimonster också faktiskt. Det var visst så att katten hade inte ens vågat sig ut ur rummet, och behov har ju alla levande varelser… Även om det till nöds måste bli i en säng…

Men nu har hunden åkt med matte hem. Och jag har lite smått svårt att skriva just nu. En av pälsbollarna ligger över mina armar. Endast händerna är fria. Lite rörelseinskränkning alltså. Men vad gör man inte nu när de har lidit hela helgen.
Hunden då? Hur gick det? Jodå, vi märkte klar bättring här hemma. Hur det blir hemma hos hunden och ägaren är en annan sak men förhoppningsvis kanske man har brutit ett mönster och kanske det är lättare att börja om. Det vet man ju själv om nåt blir fel. Ruskigt svårt att komma till rätta med. Även om man så vet vad som måste göras så är det svårt att få till det. Mer instruktionsböcker till folket. Gärna med steg för steg. Gör så här. Tänk på det där. osv.
Fast det finns kanske redan fast inte av den sorten jag vill ha.

Så var det ju advent också. Jodå, vi har faktiskt fått tänt vårt ljus. Hängt upp stjärnor också. Fast tre fönsterstakar var sönder. Det är ju märkligt. Varje år är det alltid nåt galet med dom. All julstädning däremot, allt jag skulle hinna med i helgen har inte blivit gjort. Fast det beror faktiskt inte på slarv denna gången. Faktiskt har jag haft så förbaskat ont i mina händer att det satt sig som silvertejp runt orken. Jag låg på soffan en pinsamt stor del av dagen. Fast jag hjälpte till att bära in våra sängar iallafall. Och bädda. Lite. Och hängde upp gardiner. Ostrukna. Fast de ska inte hänga kvar så det gör inget. Idag har jag fått gjort lite mer istället. Stallet har jag fixat ikväll och nu avslutar vi med glögg och pepparkaka. Gott! Det är julfeeling det.

Jag har långt om länge fått tummen ur och ta tag i utredningen ang mina leder.
Min farfar har reumatism så vem vet, kanske har det gått i arv. Mor min har också knas med lederna. Knutor och grejer.

Frågade för ett tag sen Bio”pappa”s ex om det är fler än farfar som har skiten. Eller ont för den delen.
Fick ett långt svar om lastbilschaufförers arbetsmiljö och förslitning. Ingen har nåt knas alls….
Fast jag har en liten klocka plingande att även Bio”pappa” har ont. Men nä, tydligen inte. Och ingen annan heller…

Så såg jag en status på Fejsboken om influencavaccin, högrisk och cellgift. ??? Min syster. Cellgift? Har jag missat nåt?
Då visar det sig att hon fått ledgikt och behandlas med cellgift. Är inte helt säker om ledgikt i Norge är ledgångsreumatism i sverige… Men skit samma. Det är med lederna iallafall.
Passade på att fråga om hur det är med Bio”pappa” och hans leder. Svar: ingen diagnos men har klagat över ont i händer och skuldror i många år.
Av en annan syster fick jag reda på att vår farbror visst har väldig ledvärk.
Jag undrar ju varför jag inte kunde få veta det. Det är väl inget hemligt direkt. Jag undrar ju mycket för att i sjukvården att helst ska man ha diagnostiserat sig själv innan man går dit. Nåja, riktigt så illa är det ju inte men jag har sökt för lederna förut och får alltid frågan om det finns i släkten osv. Är det bara en i släkten så är denna inte mycket att hänga upp sig på och då görs inte prover. Finns där fler tänker jag att då händer det saker snabbare. Eller om man kommer till en bra läkare

Inte nog med de tre männen och en kvinna på ”Bio”pappa”s sida så har jag ju Mor min också. Och av henne fick jag just veta att en moster till mig får cellgift varje vecka som behandling för sina leder. Hon trodde också att hennes farmor skulle ha svår reumatism…

Vilka odds… Bäst att hålla tummarna. Så hårt det nu går för nu är jag inne i en extremt ontperiod. Inte nog med att det är stelt och gör ont hela tiden, jag är så trött så trött och orkar ingenting heller. Dessutom sätter det sig på huvvet. Jag menar, torktumlarhuvud har jag i vanliga fall, nu är det ju minst ett lass grus i den också.

Iallafall så fick jag ur den värkande tummen och beställde tid på vårdcentralen. Medan jag pratade med doktorn försökte Minimonster bygga om undersökningsbritsen. När jag intog provtagningsstolen försökte han ändra på den också.
Hyperaktiv?? hmm…. Bara lite… Doktorn tänkte nog sitt och skrattade. Sen skickade han remiss för röntgen.

Igår var jag på röntgen och nu väntar jag bara på svaret. Vet inte vad jag vill ha för svar egentligen.
Ja, det är reumatism? Nä det vill jag inte. Jag vill inte ha sånt skit. Det gör ont och kommer med stor sannolikhet inte heller att försvinna även om det finns de som har sån tur.
Nej, det är INTE reumatism. Nä det vill jag nog inte heller ha. För då vet jag ju fortfarande inte varför jag har så helvetes ont och har haft i många år. Vad är det då för något? Inbillning?
Frågan är vad som är värst, fakta eller inbillning. Båda gör ju ont. Skillnaden är att den inbillade sjuke inte kan få smärtlindring eller broms för det finns inget att varken lindra eller bromsa…

Nåja, bara att vänta och se. Nåt får jag väl veta hoppas jag.

Det är ett tag sen jag ramlade in här. Mitt eget ställe och jag hittar inte ens in här. Hmpf. Dålig Zstiiil asså.

Här är fullt från golv till tak. Både i huset och livet kan man säga.
Badrummet är färdigrenoverat. Ja, med undantag från spegel och ljusramp ovanför handfatet. Det kommer när vi varit på IKEA.
Sovrummet är i princip färdigmålat och tapetserat. Nu är golvet kvar. Det är bara att slänga sig på knä som gamla husmor och såpskura golvet.. Ska bara införskaffa mig ett ordentligt förkläde först Kanske en bättre borste också. Nog för att min nagelborste är större än de flesta men inte såå stor.

Jag har en ny Bärbara Barbara. Minimonster, -även kallad Hoppochstudsmaskinen, var liksom lite arg. Han fick inte sitta och spela på Barbara. Barbara är inte för Minimonsters. Då slängde han igen toppen på laptoppen. Locket alltså. Hårt. Ordentligt hårt. Knytnäve? Troligtvis. Jaha, tänker du som läser. Och. Det är väl inget att dänga igen en laptop, det har jag gjort många gånger.
-Lägg musen mellan t-bord och lock och stäng sen lika hårt. Titta sen hur fint mönster det blir på skärmen.

Nåja, med lite hjälp från försäkringsbolaget så har jag en ny Barbara. Barbara 2 heter hon
Klart det är en hon liksom. Så mycket intelligens och kunskap så kan det inte vara något annat. Vem är det man frågar när skärp/slips/byxor/strumpor/favoritkalsongerna/osv/osv saknas och inte går att finna? Inte är det han iallafall.
För att även dra fram något negativt även om det både bär emot och är ruskigt svårt att hitta något, -så vem är det som är lynnig, humörsvängningar, dagar av absolut utomjordighet? Som plötsligt går i strejk och vägrar samarbeta.
Jodå, det gäller män också, men inte i samma utsträckning. Åtminstone inte i detta huset. Fast visst finns det sånt även hos män. Först kommer PMaS och därefter kommer mans… Perioder av manlig hopplöshet. En grinig man är en störig man. Urtråkig…
Och dessutom har de mage att klaga över vår periodiska störighet.
Men Barbara2 är fin. Mannen, dvs Genbanken valde ut henne. Vad han kan.

Självklart är det ju krångel med skolor i vanlig ordning.
Mister trivs inte i sin skola. Orkar inte med alls. Går fortfarande 4 förkortade dagar i veckan. 2 dagar är som vanligt och två dagar är ännu mer förkortade. Ändå är det på gränsen.
Vi var iväg och tittade på en skola för barn o ungdomar med autism. Första gången pojken skulle byta skola såg vi den på nätet och tyckte den verkade bra. Tyvärr sa rektorn att det var odiskutabelt för den skolan är för särskoleelever och dit hör inte Mister. Nu fick vi veta att den är för särskoleelever i första hand men om man inte har det behovet så läser man enligt vanlig grundskoleplan. Så bra tyckte vi och var iväg på studiebesök. Vi bestämde att Mister ska få titta själv och därefter ta beslut. Vi ville ju men det är bäst att ha honom med sig.

Efter några samtal med start med ett NEJ ALDRIG och hojt hojt och till slut: ”jag orkar inte mer. Jag vill byta skola. Iallafall titta på den” så ringde vi om tid. Det var svårt att få tag i rätt personer och till slut fick Genbanken tag i rektorn på skolan. Då säger han att Mister är ju högfungerande och då hör han inte hit. Här är bara förskoleelever. Genbanken tog upp det att skolpsykologen har ju hållt i detta och varit med på studiebesöket. Rektorn säger att hon nog inte har lyssnat på vad han faktiskt har sagt….
Så nu har vi en Mister som accepterat och numera är redo att titta på och ev byta till denna skolan. En chans att må bättre. Fast nu kommer han inte in iallafall fast han blivit i princip lovad en plats av skolpsykologen.
Vi har ännu inte vågat säga någonting. Måste dessutom ha lite mer information om vad vi har för alternativ att röra oss med. För i nuläget funkar det inte alltför bra.

Även Decibel har fullt upp. Numera ledig varje onsdag. Nu har hon varit hemma även igår och idag. Hennes lärare verkar närma sig den berömda väggen. Igår hade han inte klarat att ta sig till arbetet.
Man ska inte säga ”vad var det jag sa”. Men jag tänker det. Högt. Jag sa faktiskt det efter mötena vi har haft. Han tar på sig och får på sig för mycket.
På dessa möten är det också bestämt att vi ska få veta när det sätts in vikarie i klassen. Så att Decibel vet om det innan och om det inte funkar för henne så får hon stanna hemma. Att läraren som inte mår bra inte ringer det säger sig självt men ingen annan har ringt heller. Inte heller rektorn som suttit med på dessa möten och som lagt en hel del på läraren. Och som sitter och säger att skolan har mycket mera att försöka förbättre. Vi lyfte tanken att om det fortsätter gå neråt så kanske man kan tänka tanken att byta till Rönnen där Mister gick.
Det är ju lätt att säga att det finns så mycket när hon själv inte behöver göra det. Det lägger hon ju på läraren. Som nu är hemma….
Eftersom skolan inte informerat oss har jag heller inte informerat dom. Ser inte vitsen med att tala med en av de andra klasslärarna som inte har med saken att göra. Genbanken skulle försöka få tag i rektorn idag och förhoppningsvis få lite information om hur det blir.