Goddag yxskaft

-Mamma, har apor svans? Frågar Hoppochstuds
-jadå, det har de.
-har gorillor också svans? Undrar han. Mamma svarar:
-nä, det tror jag bestämt inte att de har. Men champinjoner har lång svans…

Ridå!

Jaså du tänker så?

När Hoppochstuds stod barfota i köket såg jag att det verkligen var dags för en nagelknipps. Hoppochstuds tycker det är jobbigt att få naglarna knippsade, det gör ont. Inget ovanligt för personer med npf, det vet jag men det gör det inte lättare för honom.
Sagt och hjort, knippsdags. När jag ändå höll på så passade jag på att ta naglarna på fingrarna också. Aj aj, aj aj satt han och mässade. Så plötsligt:
-”Aah, du dödade Stiv!”
-”Vem är Stiv?” frågade jag.
-”Min långnagel.

Jag fortsätter knippsandet.
-”Jaha. Där dödade du Göran Persson också. Då får jag nog ha begravning när jag kommer hem.
Eller så kanske jag leker med Lego. Eller sitter vi datorn. Jag vet inte ännu.
-Nja… Du ska till Vagndala efteråt. Jag ska ju på möte vet du.

Hoppochstuds blev arg. Men sen fick jag smort in hans ben med Aloe Vera och gett honom en allergitablett och han glömde bort ilskan. Nu märks det att myggorna håller igång ordentligt. Hoppochstuds får samma varje år innan kroppen har vant sig. Betten blir enorma bulor och händer och fötter kan svullna till nästan dubbel storlek.

Den här blivande mamman bor för tillfället i mitt växthus. En riktigt häftig färg på äggsäcken alltså. Det har jag aldrig sett förut faktiskt.

MAxMorris kom in, pipande och blöt. Han var så gosig så han visste knappt var han skulle göra av sig. Flera gånger höll han på att ramla utanför bordskanten.

Decibel var trött i morse. Det blev sent igår. Igen. Hon blev jättearg på kvällen. Igen. Tog sin cykel och stack. Igen. Det börjar bli ett vardagsfenomen det där. Om hon fortsätter på detta viset kan hon snart cykla in lite medaljer. Sluta skolan och cykla på heltid.
Igår fick hon skjuts hem igen. Hon hade bara cyklat bort till stallet och där blev hon sedd och blev erbjuden skjuts. Det tackade hon visst inte nej till
Kan undra om jag ska låsa fast cykelhjälmen på hennes cykel? Tyvärr är den inte i tanken när hon blir arg så hon cyklar iväg utan så klart. Att låsa fast cykeln hade ju varit ett alternativ men det tror jag inte på. Det är bättre hon får lugna ner sig tycker jag. Men hjälm vore bra alltså!

Nu är det dags att fylla på kroppen lite. Jag ska iväg för blodgivning idag och då kan det vara bra att grunda lite före. Sen tror jag allt att jag ska färga håret. Det är behov av det nu, det ser för bedrövligt ut med utväxten nu. Dessutom måste jag messa Misters lärare, med ”order och förordningar”. De ska på studiebesök till tingsrätten, han vill följa med men det där med framförhållning och detaljerade instruktioner är ett kapitel för sig. Det brukar inte fungera så bra… Tyvärr måste jag säga. Därför har han heller aldrig varit med på saker som han faktiskt egentligen har velat. Jag vet ju inte exakt att det är pga den anledningen men jag är hyfsat säker. Så det ska jag messa om.
Jag måste också messa busschauffören om att Hoppochstuds inte ska hoppa av hemma utan i Vagndala.

Ja och kolla till alla två hönsen. Fler har jag inte. Det blev så himla igenvuxet i hundgården som inte blir använd så jag lånade hem ett par hönor. Synd det inte är en tupp och någon pytta till. Det skulle behövas faktiskt.

Framtidstro

Genbanken skrattade och berättade att han talat med läkaren som enligt Hoppochstuds hade stinkande andedräkt. Doktorn hade ringt ang planerad uppföljning och när den ska bli, det gäller datortomografi och magnetröntgen.
I vilket fall berättade doktorn att han tyckte att det var himla kul att prata med någon som ”tänker bli den bästa studenten över alla universums galaxer.”

Jodå, han har framtidstro den pojken.

Ärlighet är bäst?

Alltid?

Det var dags för ett återbesök på barnmottagningen och uppföljning av magnetröntgen osv idag.
En ny läkare som egentligen skulle vara med den ordinarie som var sjuk.

Hoppochstuds gjorde i vanlig ordning skäl för sitt namn och var varken stilla eller tyst värst länge.
Först lite prat och sen undersökning, bland annat tittade läkaren i hals och öron.
Hoppochstuds talade om att ”din andedräkt stinker. När borstade du tänder??”
Han informerade också om att doktorn hade ett sår med en sårskorpa på läppen. Om han nu hade missat det…

Till slut lyckades läkaren genomföra alla kontroller och vi kunde gå.
I dörren höll vi på att krocka med en annan läkare.
Hoppochstuds igen…
”Oj. Hej. Du skrämde mig. Vilket litet huvud du har.”

Väl utomhus kom en bil körande. Åh en polisbil säger Hoppochstuds.
Nej det är en taxi.
Taxichauffören kliver ur bilen och Hoppochstuds säger:
”Hej taxi. Vad stort huvud du har, doktorn hade ett litet huvud men ditt är större. Du är tjock.”

Som tur är pratar han väldigt fort, kanske hon inte hörde allt…
Jag talade om för Hoppochstuds, för vilken gång i ordningen vet jag inte, att så ska han inte säga.
Jamen hon är ju tjock svarade han.
Jo kanske, men du behöver inte säga det. Hon vet det säkert ändå och kan ju bli ledsen när du säger det.
”ja, och börja gråta. Buhu buhu

Sen var det slutdiskuterat.

Ärlighet i all ära men ibland blir det för mycket. Åtminstone när jag måste gå bredvid

Men mamma…

Varför har du toalettpappersrullar under fötterna? Det undrar Decibel med en nästan idiotförklarande röst.

Därför att de behöver en pall under sig och den som du sitter på just nu är för hög. Fler frågor?

Den blicken jag fick var definitivt idiotförklarande.
Jag bjuder på det.

Svårstartat

Innan när jag skulle köra Hoppochstuds till sin kompis skulle jag bara hämta bilnyckeln i köket.
Just som jag skulle gå ut genom ytterdörren såg jag det.

Ut i köket igen.
Det är väldigt svårt att starta bilen med en osthyvel 0:)

Larmet går

Genbanken har ställt larmet på ugnen. Men varför?
Är maten klar? Ska det vändas runt i halvtid? Han sa inget om det och nu är han inte här.

Jag stängde av larmet och fortsätter dela medicin. Kanske maten kommer traskande av sig själv när den vänt klart.

Edit: Genbanken kom in och frågade om det pipit ännu. Jodå, det har det men jag vet inte varför så jag stängde av, svängde runt och stängde igen.
Han hade visst talat om att om femton minuter ska det vändas. Minsann. Fast jag har då inget hört. Det jag inte hört har inte hänt. Eller??

Vad blir det i ett nästa liv?

Mister och Decibel är minst sagt svåra att få ur sängen. Mister undrar om han aldrig får sova?

Jag talar om att i sitt nästa liv kan han beställa att bli sengångare så kan han ta det precis så lugnt som han vill.

Hoppochstuds flikar in att han minsann är en sengångare.
Eh. Nej. Du vet inte hur man går knappt.
Okej. Men en senkommare är jag iallafall.
Håller med.

Mister vill kanske förresten bli nåt annat. En koala? De är söta tycker jag, han håller inte riktigt med. En vanlig björn då, stor, stark och sover hela vintern?
Decibel vill bli en häst i nästa liv.

Hoppochstuds hörs igen.
I mitt nästa liv vill jag bli en legogubbe!

Ja. Jo. Då får jag väl köpa hem Lego då, och leka med dig.

Jorå, så att det…

exakt så tröttsamt är det.

Fick en fundering bara lite snabbt. Eller vadå långsamt förresten. Den kom snabbt. Jag tänker på ordet ”jumla” eller med halländsk bonnavridning ”jomla”. Det används som jumla bra = himla bra. Eller jumla dåligt. Himla kan ju bytas ut mot valfritt adjektiv.

Men min tanke är, kommer jumla ifrån finskan? Alltså Jumala som kan översättas med Gud.
Då blir det ju plötsligt som gud så bra, gud så dåligt.

Finns det någon motsvarighet till tvärtom tro? Alltså, Herregud så bra, Gud så bra – Herrejävlar vad dåligt, Jävlar så dåligt. Eller likaväl fan och helvete.

Men om jumla är som gud vad blir motpolen då tro?
Å andra sidan kanske jag inte behöver bry mig. Det kan ju vara att jumla och Jumala inte alls har någon koppling. Men just nu verkar den åtminstone logisk.

Och hur är det med ”dra åt helsefyr”, -kommer det av Norges Helsfyr? Alltså en plats, by/samhälle/ort/stad. Jag vet inte hur stort det är, jag har bara åkt förbi skylten

…kanske det är lika bra jag återgår till min tvättstuga, innan jag snurrar in mig mer i tankehärvor

Hypnos

Mamma, titta djuuupt in i alla mina sex ögon. Du känner dig sömnig.

Varför får inte jag säga kuk?

undrar Hoppochstuds.
-Ja du, för att det inte låter så trevligt säger jag.
-Men jag får ju säga snopp. Och kuk är ju snopp, det är samma sak. Så varför får jag inte säga kuk då?

Jag funderar. Varför? Faktum är att jag vet inte. Det enda jag kom fram till är att jag själv inte fick säga det, det är ett ”fult” ord. Så tänker jag vidare, vem har sagt att det är fult? Vem bestämmer sånt?

Jag säger till Hoppochstuds som det är, att jag egentligen inte vet och att jag kan inte förklara det mer än att många tycker att det är ett fult ord.
-Det tycker inte jag. Då borde snopp också vara fult. För det är samma sak, fast kuk är bara ett annat ord ju.
-Ja, jo. Det är rätt. Men du kan kanske försöka tänka på det när du pratar med andra, för många människor tycker att det är ett väldigt fult ord och kan bli lite… Ja, inte tycka om det.

Det var ett bra samtal. Kort men för min del väldigt tankeväckande. Ordet kuk är ett ord. En snopp, penis, drule, dongdong, dingeling eller bara en pitt. Ett ord på ett organ. Varken mer eller mindre. Så varför är det så fult?
Jo det är ju en tolkningsfråga. Jag har blivit inlärd att det är ett fult ord men som liten väldigt spännande att säga. Och i den laddningen som blivit ligger ju min precis som så många andras tolkning. Det är fult och man säger det inte. Det har till och med blivit ett skällsord. Du din jävla kuk eller så där kan du inte göra ditt kukhuvud.
Men egentligen betyder ordet inte mer än en snopp.

Hoppochstuds lägger ingen värdering i ordet så för hans del kan han säga vilket som. Snopp som kuk.
Men nu är det så att den pojken har en radar som blingar högt vid minsta reaktion från omgivningen. Han registrerar allt och vet på så sätt vad som är ett fult ord. Genast blir det ruskigt roligt att säga det.
Ibland vet han inte ens vad det betyder men han har hört det, sagt det, sett reaktionen och därmed sitter det ännu bättre. Han är en clown och älskar uppmärksamhet och kan han få någon att skratta så är hans dag gjord och fula, oväntade ord är ett säkert sätt.
Nu har vi lärt oss detta och kan bara nonchalera orden och de har genast blivit mindre roliga att säga.

Men tolkningen ligger i mottagaren. Han själv tänker inte så. Det är ett ord.

Det är visst inte bara jag som funderat över detta, det blev återigen aktuellt när jag fick en kommentar på Facebook om det här med ord och tolkningar

Pökpåsen är min bäste vän och tack vare den… slipper männen tvätta

-Mamma. Vad betydej pökaj?
-Det borde väl du veta, det är ju du som pratar om det.
-Nä. Det äj Jonny och Jagge som pjataj. Och det betydej bjudaj. Och pökpåse äj snoppklädej.
-Hm. Och varför ska snoppen ha egna kläder.
-Man kanske vill ha det. Ellej så haj man inga jena kalsongej. Och man kanske inte hittade någja att köpa på tjadeja. Då kan man ta på snoppen en pökpåse.

Ungefär där fick Söstrami något plågat i blicken och blev fullt upptagen att mata Jummi med skinka. Varför? Han tycker inte ens om skinka ju.

En + en = apbarn

Vad ska det betyda tro. Det är Minimonster som tänkt. Det är knappt jag kan med att skriva det men jag gör det ändå. Jag tvår mina händer. Jag har inget med det att göra.

Vi skulle sova. Jag ville ha tyst och stilla och Minimonster pratade på. Då ramlar det fram.
-Du mamma. Om två killaj fåj bajn så blij det ett apbajn.

Ungefär där reagerar jag och undrar var i hela han lärt sig det. Och dessutom kan inte två killar få barn och det blir definitivt inte apbarn. Så säger man inte.
Vi hade varit iväg på kvällen så jag tvivlade inte alls på att han kunde fått lite idéhjälp.
-Det vet jag väl att de inte kan. Men OM de kunde få bajn.

-Det haj jag tänkt själv. Jag haj många tankaj. Alldeles föj många faktiskt. Det snujjar junt i hela huvudet av tankar. Jag kan ju inte sova. Nu lät stackarn riktigt ledsen. Han var egentligen rätt trött.
-En tanke tjängde sig föjbi tankekön mamma och jag kunde inte stoppa den. Dom är föj många.

Jag ser nästan tankeflödet. En kille med hår på bröstet. En kille till. På kvällen tittade dom på King Kong på tv. Plus resten av huvvet med tankar

Tidigare på dagen frågade han om en grej på datorn.
-Du mamma, tyckej du den sej gay ut.
-Hördu. Vet du vad gay betyder?
Svar: nej.
-Då ska du inte använda ordet heller. Då förstår du ju inte ens själv vad du pratar om. Eller hur?
-Ja. Nä. Men du. Sej den gay ut?

Turtles, ett sällskap med hjältestatus

Cowabunga. Vi ligger i varsin säng, hoppochstudsmaskinen och jag. Vi tittar på Turtles, Shredder, Splinter och så klart den genomonde hjärnan Krang från Dimension X. Minimonster har nästan orkat se hela filmen. Det har blivit film varvat med spring i korridoren och kört bilar. Sen lite film och mera spring och skutt.

Vi har ätit kvällsmat och snart blir det lite kvällsfika. Minimonster ska få emla snart.. Filmpaus för lek igen

Sådär ja. Nu har vi lekt, emlat, lekt, kvällsfika, satt kanyl, fått en liten grej ur duktigburken, fjäskat till en extra liten grej, borstat tänder och satt på en till Turtlesfilm. Minimonster är nog allt lite trött.
Undra på det som han har hållit igång. Han livar upp stämningen här. Till och med en kille i femtonplus-runtikringåldern ler stort när han går förbi. Han hade sin flickvän på besök och Minimonster ”kom på” dem med att pussas. Hemska tanke. Usch tyckte Mini. Så pinsamt. Med öppen dörr och allt. Sen tog han nästan omvägar eller mycket snabba vägar förbi de två kära

Innan idag gick vad vi trodde en manlig sköterska ikapp Minimonster. Det var en från lekterapin visade det sig. Han frågade om Mini ville ha en hängare. Den saknade tyvärr en knopp och skulle annars slängas. Den är jättefin, ljusblå med blå och röda bilar. Spelar ingen roll med en krok mindre, det finns ändå tre att hänga grejer på.

Något har hänt med min kamera. Det blir bara suddiga otydliga bilder. Mycket surt.
Men mobifonen ska ju ändå skickas på lagning, kanske man kan be om en kontroll av det också.

Minimonster vill helst bli kvar här. Det är jätteroligt med alla leksaker så han vill inte hem imorgon. Det finns dessutom många att prata med, sköterskor överallt. Han pratar med alla. Kommenterar mycket. Han talade om för narkosläkaren att hans andedräkt stinker och en anhörig hade väldigt fula tänder. Tack o lov hörde ingen av dem vad jag vet… Jag talade om att så säger man inte, andra kan bli ledsna. Mini blev arg. -”Jag fåj aldjig säga vad jag tyckej. I skolan fåj jag inte ens tycka att någons teckning äj ful fast jag tyckej det.”
-”Jo. Du får tycka det. Men du behöver inte alltid säga vad du tycker. Tyck det tyst.”
Jag fick aldrig nåt svar, han cyklade vidare och glömde samtalet lika fort som tramporna snurrade.

Mamma, jag vet huj det blij bajn

-En kille och en tjej liggej med vajandja.
Jag frågar hur dom gör då.
-De juckaj

-Och näj de jockaj med vajandja så gej killen tjejen sina pungkuloj. Då blij dom till ägg och äggen blij bebisaj som kommej ut fjån musen.
-Ger han bort sina pungkulor?
-Japp
-Men de ligger ju fast i pungen ju.
-Ja. Men ibland göj dom inte det.
Men. Var gör tjejen med pungkulorna då? Lägger hon dom i en väska eller i byxfickan eller? :-S
-Nä. Dom föjsvinnej i ett hål däj neje. Sen blij det ägg.

Nåt säger mig att sanningen blir svår att förstå. Ännu svårare att förklara. Speciellt när doktonn gjäver ut bebisajna med stoja salladsskedaj genom navelstjängen. Sen klipps den bort.