Om jag ändå kunde..

Göra en massa saker. Måla till exempel, då hade jag haft fint att sätta på väggarna. Nu är saker och ting som de är. När ska jag hinna måla. Var ska jag måla? Mest troligt blir det där jag just då befinner mig och det blir färg och kladd överallt och inte en enda tavla färdig.

Baka. Kan jag väl iofs. Ibland. Ibland blir det inte så bra. Köket blir värst. Det ser ut som ett bombnedslag efter mig. Jag har tröttnat, glömt bort och befinner mig mest troligt någon annanstans. Har jag tur får det i ugnen bara en något hårdare och mörkare yta än tänkt…

Sy. Så himla kul det hade varit att kunna sy. Eller. JAg HAR faktiskt sytt nåt i slöjden, till och med färdigt. Åtminstone nästan, pricken över i saknades men det blev bra ändå. Jag har sytt gardiner. Svurit, klippt fel, slängt tyget, sprättat upp, svurit mera, klippt fel igen, svurit ännu mer, nästan bankat sönder symaskinen. Hade det varit min kanske jag hade gjort det… Lämnade hem symaskinen till svärmor igen. Hon fick förresten gardintyget med sig också. Hon gjorde snabbt klart och rättade till det jag inte skulle ha gjort.
En gång gjorde jag faktiskt klart gardiner också. Tänk. OCh den otroliga idén jag hade, det som blev så bra, -i huvvet, blev så inte bra när det skulle göras- Tänk om. Tänk rätt men ändå fel, tänk inte alls nästa gång. Gör aldrig om det igen.
Ännu fler gånger har jag tagit fram symaskinen och inte kommit längre. Jag glömde mig på vägen tillbaka med tyget eller när jag letade nålar eller hur det nu var. Eller. Jag syr och glömmer allt det andra. Mat? Barn? Städning? Va? Har jag familj också?
Att sy är nog inte bra.

Sticka då? Det är roligt. Om man kan. Jag HAR stickat också. Faktiskt ett par sockor i slöjden. Fråga mig inte hur jag gjorde, det har jag glömt. Otroligt nog blev de klara också. Jag var glad som en speleman. Ett par bebissockor faktiskt, Tyckte det var jättekul att leta fram de när första bebis låg i magen. Då hade Shivas, kattungen vi hade, letat fram dessa och tuggat sönder ena sockan. Det är inte jätteofta bebisar föds med bara en fot så jag slängde den andra stackaren också.
Sticka var det. Jo, rätstickning kan jag nog, men det är också allt. Man ska ju lägga upp, lägga till, maska på, maska av, resår och allt möjligt. Kan jag inte.

Virka då. Jo, jag kan virka dukar till exempel. Men jag vill inte ha virkade dukar. Inga gardiner heller. Jag gjorde massa blommor till en sjal i somras. Det var jätteroligt. Genbanken tyckte det inte, han svor över garn och blommor överallt. Ja ja…
Blommorna är klara. Nu ska de bara sys ihop också. Det var pilligt. Tråkigt. Inte klart alltså.

 

Jag har så många idéer. Planer. Önskningar. Fan. Antingen kan jag inte. Eller har jag inte tålamod. Eller så får jag det inte gjort. Eller så blir det bara halvgjort. Ligger och skräpar för att bara slängas sen. Jag önskar att man kunde ta alla dumma jävla idéer och lägga i en kartong. Slänga upp kartongen på vinden i sällskap av fladdermössen. De kan skita på den, jag bryr mig inte.
Sen kan jag titta ner i idésamlingen när jag hinner/orkar/kan/x/Y/rx3=a-h/…
Kanske jag kan få lite lugnare i huvvet då. Lite plats för annat. Lite mindre du-vet-att-du-inte-kan-det-är-inte-lönt-att-försöka-känsla. Lite mindre dåligt samvete och vad-var-det-jag-sa-känsla om jag försöker ändå.  Lite mindre ofärdiga saker liggande och måstetankar för att de ska bli klara fast jag inte orkar kan eller vill. Lite mer av det och lite mindre av annat.

Tänk om jag ändå kunde…
Få gjort det jag faktiskt ska någon gång.

Tänk om jag ändå kunde…
Hålla mig till en sak i taget någon gång.

Tänk om jag ändå kunde…
Hålla mig till flera saker någon gång när jag håller mig till en sak någon gång.

Tänk om jag ändå kunde…
Vara så där perfekt någon gång som alla andra verkar vara

Tänk om jag ändå kunde…
Hinna med allt det där alla andra gör. De som hinner hem, arbete, fritid, förhållande, barn, djur. You name it

Tänk om jag ändå kunde…
Allt jag skrivit och mer ändå. Undrar vem jag hade varit då.
Det hade ju inte varit jag. Då hade ju jag varit någon annan. Vem hade då varit jag?
Jag tror ändå att ska någon vara jag så är det nog bäst att jag är det. Det kan jag!

En bilåkande dag idag.

Vi åkte till apoteket idag, SöstraMi, Jummi och jag. Det behövdes visst hämtas ut lite av varje. Som vanligt fanns inte Minimonsters medicin hemma, den är beställd och ska hämtas imorgon. Jummis medicin fanns inte heller men det var mera bråttom så vi åkte till Falkenberg istället. Till coop, där finns apotek och det brukar inte vara så mycket folk. Fast nej, där fanns ingen medicin. Ner till gallerian då? Vi hade tur, det fanns.

Precis som vanligt var vi hungriga för precis som vanligt hade ingen av oss ätit frukost. Äta någonstans eller äta hemma? Någonstans. Burger Inn har riktigt riktigt goda burgare, det kör vi på.
Sen snabbt hem för att ta emot Minimonster när han kommer med skolbussen.

Han ropar Hej. Det äj ett paket med posten. Vad haj du nu vunnit mamma?
Eh. Paket. Vunnit. Inget tror jag. Fast det var faktiskt adresserat till mig.

Det var en vinst. Från Adlibris, det var en räkna smurf-i-mailet-tävling. Och jag vann en liten väska. Eller box. I metall med ett handtag med en smurf på så klart
Hur kul som helst.
Min förra vinst, armbandet med hjärta fick SöstraMi.

När Genbanken kom hem åkte vi till Värnamo. Vad gör man inte för att få ordning på Dermalplattan. Det var inte jättebekvämt när den snurrades på men det gick på ingen tid alls och vi var snart tillbaka i bilen igen.
Till slut var Jummi mer än trött på att sitta i bilen och skrek och gnölade. Tur vi nästan var hemma då.

Stenstolar utan träsmak

Igår var jag barnvakt en liten stund till godingen. Han gillar verkligen Villemans leksaker.
Sen åkte vi till Falkenberg för lite storhandling. Genbanken ska ju vara borta till veckan, onsdag till söndag och då kan det vara bra om saker finns hemma så slipper jag yra runt i affären. Planlöst letande efter det jag redan glömt att jag skulle ha.

Fast innan vi entrade butiken behövde vi lite ork. Eller rättare, vi såg en kund med en stor kulglass och Genbanken svänger in på parkeringen: En glass måste vi ha!

Sagt och gjort, vad Genbanken säger är oftast det bästa… fall en bra ide. Just då var den det inte, fast när struten var i handen så var det en alldeles jättebra ide. Årets Sia-smak är hallon/saltlakrits och den är jättegod. Mums. 

Något kommer smygande in i sovrummet..

Jag ligger och drar mig och funderar på om jag ska orka upp. Ligger så gott. Jag orkar inte. Så smyger något in i sovrummet, jag hör hur det tassar sig fram mot min säng. Misstänker att det är Minimonster men.. När jag gluttar lite så..

Hå å hej med farbror Frej

Hej alla barn nu är det barnprogram
Titta nu här vad farbror Frej tar fram
En tub med tandkräm och nu ska ni höra
vad med en tub med tandkräm kan göra
Lägg det på hakan och klibbeliklägg
så har vi gjort oss ett tomteskägg

Våra barn är stora gillare av Galenskaparna och After Shave och deras ordtrolleri. Hela familjen är. Och det var Misters val av fredagsfilm därav skägget

Växthuset har växt fram

Det kommer bilder på hur fint min inte alltid så glada snickare har lyckats få växthuset. Det var ganska skadat men räddningsbart.
Igår öste vi in stenflis på marken och började lägga naturstenplattor. Att det blev just såna är att vi har en massa på lager. Uppplockade sen vi flyttat in och gjort om.

Minimonster roade sig stort i släpkärran. Pappa pappa gjäv nej mej!

Och pappa gjävde ner
En hjälte ger sig minsann inte så lätt. Nergjävd men inte förlorad.

Som i Egypten

Minimonster dukade fram med filt och annat på golvet. Jag sa att nej, skära i nallen är inte okej.

Men mamma. Jag ska ju göra som dom gör i Egypten. Du vet dom som har en orm i en korg. Så spelar dom för ormen med sin munpipa.
Men jag har ju ingen orm så jag får ju spela för nallen då. Och ingen munpipa heller. Men jag ska ju göra som i Egypten.