Om jag ändå kunde..

Göra en massa saker. Måla till exempel, då hade jag haft fint att sätta på väggarna. Nu är saker och ting som de är. När ska jag hinna måla. Var ska jag måla? Mest troligt blir det där jag just då befinner mig och det blir färg och kladd överallt och inte en enda tavla färdig.

Baka. Kan jag väl iofs. Ibland. Ibland blir det inte så bra. Köket blir värst. Det ser ut som ett bombnedslag efter mig. Jag har tröttnat, glömt bort och befinner mig mest troligt någon annanstans. Har jag tur får det i ugnen bara en något hårdare och mörkare yta än tänkt…

Sy. Så himla kul det hade varit att kunna sy. Eller. JAg HAR faktiskt sytt nåt i slöjden, till och med färdigt. Åtminstone nästan, pricken över i saknades men det blev bra ändå. Jag har sytt gardiner. Svurit, klippt fel, slängt tyget, sprättat upp, svurit mera, klippt fel igen, svurit ännu mer, nästan bankat sönder symaskinen. Hade det varit min kanske jag hade gjort det… Lämnade hem symaskinen till svärmor igen. Hon fick förresten gardintyget med sig också. Hon gjorde snabbt klart och rättade till det jag inte skulle ha gjort.
En gång gjorde jag faktiskt klart gardiner också. Tänk. OCh den otroliga idén jag hade, det som blev så bra, -i huvvet, blev så inte bra när det skulle göras- Tänk om. Tänk rätt men ändå fel, tänk inte alls nästa gång. Gör aldrig om det igen.
Ännu fler gånger har jag tagit fram symaskinen och inte kommit längre. Jag glömde mig på vägen tillbaka med tyget eller när jag letade nålar eller hur det nu var. Eller. Jag syr och glömmer allt det andra. Mat? Barn? Städning? Va? Har jag familj också?
Att sy är nog inte bra.

Sticka då? Det är roligt. Om man kan. Jag HAR stickat också. Faktiskt ett par sockor i slöjden. Fråga mig inte hur jag gjorde, det har jag glömt. Otroligt nog blev de klara också. Jag var glad som en speleman. Ett par bebissockor faktiskt, Tyckte det var jättekul att leta fram de när första bebis låg i magen. Då hade Shivas, kattungen vi hade, letat fram dessa och tuggat sönder ena sockan. Det är inte jätteofta bebisar föds med bara en fot så jag slängde den andra stackaren också.
Sticka var det. Jo, rätstickning kan jag nog, men det är också allt. Man ska ju lägga upp, lägga till, maska på, maska av, resår och allt möjligt. Kan jag inte.

Virka då. Jo, jag kan virka dukar till exempel. Men jag vill inte ha virkade dukar. Inga gardiner heller. Jag gjorde massa blommor till en sjal i somras. Det var jätteroligt. Genbanken tyckte det inte, han svor över garn och blommor överallt. Ja ja…
Blommorna är klara. Nu ska de bara sys ihop också. Det var pilligt. Tråkigt. Inte klart alltså.

 

Jag har så många idéer. Planer. Önskningar. Fan. Antingen kan jag inte. Eller har jag inte tålamod. Eller så får jag det inte gjort. Eller så blir det bara halvgjort. Ligger och skräpar för att bara slängas sen. Jag önskar att man kunde ta alla dumma jävla idéer och lägga i en kartong. Slänga upp kartongen på vinden i sällskap av fladdermössen. De kan skita på den, jag bryr mig inte.
Sen kan jag titta ner i idésamlingen när jag hinner/orkar/kan/x/Y/rx3=a-h/…
Kanske jag kan få lite lugnare i huvvet då. Lite plats för annat. Lite mindre du-vet-att-du-inte-kan-det-är-inte-lönt-att-försöka-känsla. Lite mindre dåligt samvete och vad-var-det-jag-sa-känsla om jag försöker ändå.  Lite mindre ofärdiga saker liggande och måstetankar för att de ska bli klara fast jag inte orkar kan eller vill. Lite mer av det och lite mindre av annat.

Tänk om jag ändå kunde…
Få gjort det jag faktiskt ska någon gång.

Tänk om jag ändå kunde…
Hålla mig till en sak i taget någon gång.

Tänk om jag ändå kunde…
Hålla mig till flera saker någon gång när jag håller mig till en sak någon gång.

Tänk om jag ändå kunde…
Vara så där perfekt någon gång som alla andra verkar vara

Tänk om jag ändå kunde…
Hinna med allt det där alla andra gör. De som hinner hem, arbete, fritid, förhållande, barn, djur. You name it

Tänk om jag ändå kunde…
Allt jag skrivit och mer ändå. Undrar vem jag hade varit då.
Det hade ju inte varit jag. Då hade ju jag varit någon annan. Vem hade då varit jag?
Jag tror ändå att ska någon vara jag så är det nog bäst att jag är det. Det kan jag!

Ett nytt projekt??

Jag såg en sån himla häftig grej förut idag. Det skulle passa perfekt i min trädgård.

Nu ska jag bara tala om det för Genbanken och få honom att förstå hur jättebra det kommer att bli.

En liten hjälp på vägen sen kan jag själv.

Men först, ett litet samtal som sagt…

Det är bra så länge det funkar..

Grejer alltså. Min mobifon är sönder. Men nästan nya (i mitt användarmått åtminstone) fina mobifon som har krånglat med både det ena och andra. Plötsligt vägrade den att ta laddning förutom med Genbankens Samsungladdare. Sen ville den inte ens ta den… Plasten har spruckit runt en skruv vid laddintaget. Skit också. Bara att skicka tillbaka. Nåja, bara och bara förresten, det har tagit tid ändå ska jag säga. Mmm… Jag ska bara….

Så har vi datorn då som har kukat ur alldeles. Den skrev lite som den tyckte. Ett M kunde bli ett frågetecken. K öppnade Utforskaren, B öppnade nya flikar och andra lade till favoriter. Skriva gick alltså inte. Försökte med skärmtangentbordet och det funkade. Ibland. Mest inte. Vi köpte ett nytt tangentbord och testade. Hurraa!! Det funkade. Ett ord sen tog det stopp… Musen scrollade inte, den zoomade in eller ur allt isället… Funkade inte värst bra alltså.

Den är ju inte krigsgammal så Genbanken letade fram kvittot för att se om den kunde gå på garantin. Icke! Men. Vi har tur ändå. När Minimonster knäckte skärmen till förra Barbara så köpte vi en Allrisk/Olycksfall/Drulleförsäkring till denna. Oavsett orsak så har vi en självrisk på 195 kronor. JIPPIIII. Genbanken var inne med den igår men kom hem igen. De ville vi skulle göra en systemåterställning. Det gjorde vi men det funkade inte så han åkte med den idag igen. Nu är det bara att vänta. Och vänta. Utan vare sig mobifon eller dator är det lite trixigt. Jag har lånat Misters mobil men kan inte kolla mailen med den. Att blogga är lite omständigt också. Nu lånar jag Genbankens jobbdator.

Inte nog med det så hade Minimonster krångel med Decibels dator. Så höjtade han, det är svartskärm. Det står nåt om BIOS och checksum error och Insert System Disc… Hmm… Vi har inte discs till den datorn, den är köpt som den är, begagnad och utan skivor vad jag vet… Hur gör man då tro? Vad är felet överhuvudtaget tro? Är den döjd nu tro? Skit också iallafall.

Genbanken är inte hemma. Vi hade egentligen planerat för fixketur ikväll med goda vänner. Lite grillning och prat. Genbanken blev inkallad för eftersök. Det är visserligen frivilligt men klart han ska åka liksom, det är ju lite det som är grejen med ”hemvärnet”. Vill han bara skjuta så kunde han ju ta jägarexamen och roa sig på skjutbanan istället. Det var två eftersök på två platser idag. Den ena personen blev upphittad så han åkte vidare till nästa ställe och fortsätter att leta.

Nu har jag fått anmält mig och Villeman till hundkurs också. Äntligen. Det blev faktiskt två stycket till och med. I Varberg denna gången.
Första kursen är bara 4 gånger, ”Bra relation” och sen börjar Vardagslydnad direkt efter. Tror det var åtta gånger. Ska bli kul. Jag var ju sen i starten till valpkursen i våras…

Tänkte jag skulle lägga in lite bilder ifrån Norgeresan, det kommer när jag har lite mera tid och förhoppningsvis egen dator. Annars så.. Ja. Det löser la sig. JAg har lite annat att göra, vi har börjat på ett kontor på övervåningen. Det ska bäras pärmar och sorteras och flyttas grejer..
Det blir bra när det är klart. Det är klart när det blir bra.

Sista natten med kulor

Imorgon är det dags. Då är Villemans ännu icke påbörjade karriär som avelshund. Nu är det verkligen dags, jag vill ju att det ska göras innan han börjar med hanhundsfasoner. Nu är det nära. Däremot har det inte varit lika lätt att få tag i. Den vi hade åt Aijo har gått i pension, en annan tvärvägrade och menade att det är inte bra att kastrera hundar. Skitsnack säger jag och letar vidare. Andra i sin tur gör det inte. Djursjukhuset är för dyrt så det blev Varbergs Djurklinik till slut. Vi var där för Aijos hältutredning och avlivning och är supernöjda med bemötandet där.
Genbanken som ringde denna gången hade tänkt ut ett så kallat försvarstal inför samtalet, om hur han skulle få gjort en kastrering på en såpass ung hund. Han kom av sig lite kan man säga. De svarade Oh så himla bra att ni ska kastrera, det är en bra idé att göra. Och i alldeles perfekt ålder dessutom.
Som sagt…
Imorgonbitti åker jag och Minimonster dit och lämnar honom, intet ont anande. Sen får vi hämta honom med lite mera ont troligtvis. Men det glömmer han snabbt som tur är. Han vet ju ändå inte vad han skulle kunna tänkas sakna. Hundar är ju inte som vi människor som har sex och snusk för nöjes skull. De roar sig med att tugga på en pinne, jaga en boll eller bröta runt i största allmänhet.

I växthuset växer det en del. Jag fick ett infall i helgen. Tänkte att det är väl dumt att tomatplantorna har så mycket blad att lägga krut på, när det kan bli fler tomater istället. Tänkt och gjort. Jag fick fatt i en sax och klippte av alla bladen. Då slog det mig. Tänk om det måste finnas blad. För växtens skull. Nåja. Det gjorde det inte längre och inget att göra nåt åt.
Genbanken undrede just detsamma när han såg mitt verk senare. Han funderade på hur jag tänkte? :-S
Nåja. Jag hade redan pratat med Tina när vi inspekterade hennes växtlighet på midsommar. Hon kunde tala om att en på jobbet alltid klipper bort sina blad. Själv har hon inte vågat men skulle ta ställning efter resultatet av min tukt.
Nu blommar iallafall tomaterna för fullt. Jag tyckte det gick fortare efter ansningen. Finns en del tomatfrukter på gång också. Gurkans stora gula blommor är vackra medan djungelgurkan har riktigt små gula blommor. Paprikan blommar fint den också.

Idag har vi, eller mest Genbanken satt upp kompostnät både på altanen och på entrétrappan. Det har varit så varmt men det är inte så smidigt att vädra korsdrag utan att han ska smita. Tyvärr.

Nu är det sticksäsong det märks. Minimonster får ordentliga svullnader. Konstigt nog kliar det inte.

Installerade ögonblick

När Minimonster städar rummet behövs det mer än ett ögonblick. Det går inte att plocka upp bara sådär, han tar det systematiskt och börjar med muskelgubbarna och dinosaurier mfl. Dessa ställs i en fin ordning, var sak på sin plats. En efter en placeras de upp på byrån. Fint blir det. Där får de stå tills de ska användas och då kan det dröja länge innan de kommer tillbaka till byrån igen.

Vi har numera inte en vanlig standardkökslampa längre. Minimonster har pyntat till den med det han gillar mest. Nuförtiden har vi en Bakuganlampa. Helt okej det också faktiskt.

Växthuset har växt fram

Det kommer bilder på hur fint min inte alltid så glada snickare har lyckats få växthuset. Det var ganska skadat men räddningsbart.
Igår öste vi in stenflis på marken och började lägga naturstenplattor. Att det blev just såna är att vi har en massa på lager. Uppplockade sen vi flyttat in och gjort om.

Minimonster roade sig stort i släpkärran. Pappa pappa gjäv nej mej!

Och pappa gjävde ner
En hjälte ger sig minsann inte så lätt. Nergjävd men inte förlorad.

Långdragen långfredag

Nu har jag till sist kommit i säng. Idag har vi städat inför påskkalaset imorgon. Plus att jag hann med en stund i trädgården, det var ju sånt underbart väder idag. Igår så klart.

Bäst vi stod ute jag och Genbanken kom vännerna. De ville bara säga hejdå innan de åkte en bit söderut i landet. Men inte bara hejdå, vi fick en jättefin blomma också, som tack för all hjälp. Men det var väl inget. :-S Men glad blev jag.

På eftermiddagen satte vi oss, Decibel och jag och gjorde några ljuslyktor. Mycket spets och sånt blev det. Till och med på mina.
Nu är det bäst att söstrami snart kommer med fler barnmatsburkar, så vi kan göra fler. Det var mysigt.

På bilderna är först blomman vi fick, sedan mina lyktor och sen Decibels.

Kvällen avslutades med att leta upp påskäggen som jag visst fanns men som ändå inte fanns allihopa. I dessa måste så klart godis och så packade jag in barnens påskpresenter. Så snäll är jag i år, varsitt dsspel blir det.
Ibland skämmer jag ut dom. Hihi

Kalas på en soptipp?

Blir kalaset sämre eller blir soptippen trevligare?

Nja, så illa är det inte riktigt men efter en period av obefintlig motivation, ännu mindre ork och lust så ligger jag efter. Med mycket. Med ALLT.
Det är påsklov nu och jag skulle vilja vara mer med rumplopporna. Inte så att jag inte träffar dom men det är inte så mysigt eller roligt som jag vill ha det. Då får jag ännu mindre motivation att komma ikapp, ännu mer kryper det i kroppen för nu ör det stökigt. Jag har så många måstesaker att göra, jag mår inte bra när det är stökigt ju. OCh ändå blir det så här. JAg vet inte var att börja och då börjar jag i vrsta fall inte alls. Eller plockar lite här, plockar lite där. Men inte blir det mindre stökigt för det….
Så får jag dåligt samvete för att jag inte är med barnen, blir sur och dessutom ruskigt tråkig. Men det är svårt att ta sig ur spiralen.

JAG HATAR SÅNA HÄR PERIODER. Fast jag borde vara van vid dom nu. :-/

Idag har jag visserligen fått lite gjort. JAg avbokade ett möte jag skulle varit på egentligen, mest med tanke på rumplopporna. Mister ska dessutom bowla med farmor i eftermiddag och då ser jag honom inte då heller. Så mötet fick vara.

Imorgon MÅSTE jag in i stora gula butiken i Ullared, Gekås… Hoppas verkligen att inte resten av Sveriges befolkning också tänker åka dit. På eftermiddagen ska Decibel till ridskolan och den dagen är borta.

På lördag ska vi ha goda vänner här på Påskkalas.
Jag måste få iordning! Vet inte hur jag ska hinna men jag måste
JAg har iofs hunnit förr.

Det KAN ju förstås vara så att fest på en soptipp bara gör den trevligare men jag vill inte försöka.
Det låter inget vidare avslappnat faktiskt.

Nu har jag tagit min micropaus. Dags att börja på igen.
Jag tror bestämt att jag börjar med dammsugaren. Eller plocka i vardagsrummet. Eller… Bära upp tvätt får det nog bli. Så blir jag ju av med nåt också

Jag saknar rätt ofta Damptantsutmaningarna med Majsan
Då var det upp till bevis, med före och efterbilder.
Det kändes skönt att både visa att jag faktiskt lyckats och att själv se hur fint det blev.
En återuppstart i framtiden kanske?

Jag måste få tid att göra lite roligt också ju. Jag har bett om barnmatsburkar från SöstraMi och tänkte försöka mig på att göra ljuslyktor av dom. Varför inte några till påskdukningen?

Väggmålningar is da shit

jag har gjort inlägg förut med den krative Minimonsters alster. Han har en förkärlek för väggr verkar det som.
Här har vi ju Nutellamålningen
Här har vi Fotpåväggmålning
Sen har vi ju den relativt nya Toalettväggen

Den senaste väggmålningen är gjord på hans rum. Igen.

Tavel/vägkrita modell jätte kan man ha till mycket. Väggkrita it is.

Vad ingen egentligen vill veta men får det ändå

Efter en ”liten” sängolycka av Minimonster tyckte vi det var dags att göra något åt vår bäddmadrass.
Egentligen hade det varit både roligare, fräschare, lättare och framför allt mer hygieniskt att köpa en ny men en titt på kontoutdraget talar sitt tydliga språk…
Ner i badkaret med åbäket. Det är nu man svär över att man valde en i formskum, alltså en sån som formar sig efter kroppen.

Ja ni kan ju ta en titt och bedöma själva hur lite man vill veta hur det ser ut i en madrass. Som man sover i. Helt otroligt att man inte är allergiker de lux alltså.

Så här ser det ut efter ett antal år, så gott som fler än två människor i sängen alla nätter. Ännu fler nattammningar och nerkissningar. Kaffespill. Ett tag fick jag ofta kaffe på sängen av Genbanken i hopp om att komma ur den lättare. Nio gånger av tio somnade jag med koppen i handen. Det har varit katter i sängen i alla år, alltifrån noll till två. Feberfrossor som har gjort sitt för att göra det läskigt och med tanke på att barn finns i hushållet så har man roat sig med annat däri också.
Madrasser är hårt ansatta utifrån.

Men en halv tvättmedelsflaska och en halv sköljmedelsflaska (Ja, jag överdoserade nog en del) är jag någorlunda nöjd. För att inte tala om matt i pälsen. Vilket träningspass! Wow. Då kan jag med gott samvete åka till kiropraktorn och därmed missa måndagens bodycombat
Zumban är inställd ändå denna och nästa vecka…
Har jag träningsvärk i speciellt rumpan imorgon är jag inte förvånad. Nu är det gjort. Nu ska åbäket bara torkas också, DET tar tid.

Nästa gång det är dags för uppfräschning pratar jag nog med banken hehe

Jag och mina benvärmare

Jag är bra vän med benvärmare. Älskar såna. Å vad jag vill lära mig att sticka egna, i vilket garn jag vill. Satan i gatan vilka fina jag kan få.
Fast jag kan bara rätstickning. Jag HAR stickat strumpor. Förr. I slöjden före kriget nån gång. De blev kalasfina. Men jag vet inte hur jag gjorde.

Är duktigt sugen på att köpa mig några stickor och nåt riktigt snyggt garn. Någon som har tips på var jag kan köpa Kunskap, Tålamod och Tid?

Moi mukulat

Idag har jag massor att göra men ingen motivation. För en gångs skull sitter jag faktiskt vid datorn. Det var längesen nu. Senaste uppdateringen tom.

Idag hade jag bestämt att jag och Decibel ska klä av och packa ner hennes plastgran som står och barrar på rummet. Nåja, kanske inte riktigt. Tyvärr, för hade den barrat hade den inte samlat så mycket damm.
Dessutom ska jag hjälpa Mister med att få iordning i sin bokhylla. Det har ju flyttats runt igen. Nä, jag vet inte för vilken gång i ordningen.

Jag kom på att en av expedithyllorna i entrén skulle faktsikt passa fint på Misters rum. Just som han önskade. Gör jag så får jag ju turligt och planerat nog en tom hylla att flytta in till Minimonster. Sagt och gjort. Tömma Misters och baxa in till Mini. På hans rum hade någon släppt en bomb så det var bara att hugga tag. Plocka upp, flytta runt, tömma och bogsera. Till sist blev rummet möblat, sängen renbäddad, bokhyllan fylld och rummet dammat och dammsugit.
Ner och lyfta ner expedithyllan från den andra.. Just ja. Det var ju tungt, det höll på att kosta några tår. Troligen en något sned rygg också, skulle tro att kiropraktorn har något att säga.. Det hade han sist jag släpade. Genbanken fick hjälpa mig.

Expedithyllan vi hade som tv-bänk har redan fått flytta på sig. Nu är den tömd och en annan tv-bänk på plats. Nu SöstraMi kan du hämta din hylla

När jag och Lotta storhandlade sist hittade jag en vaxduk. Den måste ju så klart på bordet.

Sen avslutade jag med att flytta på köksbordet, rådgjorde med Mister. Idén jag hade var bra men inte tanken. Jag ville flytta Minimonster till kortsidan mot väggen och förhoppningsvis slippa lite spring. Icke, där ville Mister sitta. Ja ja. Okej då.
Genbanken sa att det bliev bra detta men nu kanske vi kan få sitta här några år? En fem-sex?
VAAAA??!!! Du är inte klok på en fläck. Du är galen. Vad menar du?
De flesta har sina möbleringar länge. Vissa har samma plats i både femton och tjugo år.
:-O Ååååh nej. ICKE!! Jag satt en fulstämpel i pannan på honom. Usch, såna idéer.

Sen har jag lite andra planer…. Men först ska jag släpa ut den stoora kistan ifrån sovrummet. Och fixa kontor i hallen.

Jag skulle ju tvätta hästtäcken idag också ju. Efter att jag hängt upp tvätten som ligger i maskinen.
Kanske jag skulle ta min tablett idag.. Kanske jag kan hitta lite fokus då.
Har nog inte tagit mina värktabletter heller när jag tänker efter. Hur fan ska jag få fulleffekt när jag inte ens kommer ihåg tabletterna?
Kanske skulle letat upp batterierna till medicinufot så det kan larma. Sen.
Så trött på mina leder nu alltså. De gör ju ont jämt och när de inte gör ont så gör det mera ont. Ska testa gurkmejatabletter nu. Sånt gav jag ju hästen så kanske det kan funka på mig också.

Detta och mycket mer kan man läsa på Nyfiken Vital

Traditionell användning av gurkmeja
Gurkmeja har använts under lång tid traditionellt i Indien, Kina och fler asiatiska länder. Det används för att behandla matsmältningsproblem, inflammationer, leversjukdomar, menstruationssmärta, hudproblem och för sårvård.

Gurkmeja mot reumatism och andra inflammationsjukdomar
Gurkmeja kan ha god effekt vid reumatism och andra sjukdomar med kroniska infektiner, stela leder m.m. Morgonstelhet, svulnader i leder och rörlighet förbättras.

Gurkmeja har tämligen kraftiga antiinflammatoriska egenskaper. Curcumin påverkar två enzymer i kroppen lipoxygenase and cyclooxygenase-2 (COX-2) vilka båda sprider och bibehåller inflammation.

Men nu blir det vanliga recepterade värktabletter, de får duga tills gurkmejan kommer med posten.

Och äntligen kan jag ha musik i köket. Vi flyttade hit de stora högtalarna, vi har ju redan andra till tv-n. Sen tog vi den gamla förstärkaren och fixade in i en hylla dvs Genbanken gjorde en ny hylla. Sen kopplade han ihop det med de nya sladdarna han köpt. Till största delen för min skull för att jag vill ha mycket och hög musik. Mycket bas och mycket ljud Då mår jag fint.
Han tycker jag spelar lite konstig musik. Men tippar mest på att han har några extra krumelurer i öronen som gör att han hör bakvänt. Min musik är bra Speciellt på hög volym. Oh nu kan jag spela högt. I köket. UTAN att tv-förstärkaren blir tyst och markerar protect.

Snabeldraken är död…

Min Snabeldrake som jag skrivit om tidigare klarade sig inte. Hmm… Faktum är att han kom inte så långt som till operation.
Snabeldraken jävlades med mig när jag behövde honom som mest. La av helt faktiskt. Tystnade. Jag lirkade och drog i sladden och lyckades få lite liv i honom faktiskt. Väldigt övergående. Jag hann inte mer än ta ett fast grepp i snabeln så blev han tyst. Irriterad var jag sen innan. Faktiskt mer än irriterad. Lirkade lite till. Drog. Vred. Snurrade. Ja jag gjorde allt som jag kom på men ingenting hjälpte. Gapade och skrek också faktiskt vad nu det skulle nytta till. Det gjorde det iallafall INTE.

Blev arg. Vansinnig. Skogstokig och bannade honom hårt. Sen släpade jag det åbäket i snabeln ut på trappan och skickade det aset över trappräcket. Förpassad till en snödriva. Där kunde den jävlen ligga och skämmas men inte ens det funkade väl…

Så stormade jag in i mitt kök. Ställde mig på golvet och undrade. Hur ska det nu bli rent tro?

Fick ju bekänna för Genbanken om mitt tilltag.. Han susade ner till netonnet och skaffade en ny Snabeldrake. Vilken i ordningen jag har kört slut på vet jag inte men inte är det den snyggaste. Hahaha, den är vit med gröna knappar och en ännu grönare sladd. En riktig Snabeldrake alltså. Funkar gör den också.
Vi är redan på god väg att bli vänner. Bäst för hans egen skull att han inte jävlas med mig. Det finns fortfarande snödrivor ute och lär göra det ett bra tag framöver….

Operation och spjälkning.

Min snabeldrake morrar inte som den ska. Plötsligt blir den tyst. Då måste man gå fram till den och joxa med svansen och då morrar den fint igen. En liten stund. Sen blir den tyst igen.

Det verkar som jag måste operera. Det blir att lokalisera var brottet är. Sen får jag klippa bort de av eltejp vita zebraränderna från svansen. Spjälka upp med en pinne och eltejpa igen. Kanske snabeldraken kan må lite bättre sen.

Kan själv kan allt. I morgon.

Familjen impulsiv och det blir inte alltid som man tänkt sig

I lördags satt vi och pratade lite över en kopp kaffe. Vår tv har ballat ur. Så många gånger jag skällt på barnen som har volym som väcker de döda. De säger det är tv’n. Okej sa jag och upplyste Genbanken. Å nej, visst inte säger han. När jag tittade funkade det bra… Jojjo. Jag tänkte mitt.

Sen har jag fått en idé. Vi har ett storarum modell jättestort. Med soffgrupp i ena delen och matsalsmöbler i den andra. Tv-rummet har vi på övervåningen. Det är trångt och man får nästan börja med att städa varje mysfredag eftersom det i princip är barnens tillhåll. Så kom jag på. Vi sätter en vägg mellan de båda rumsdelarna i storarummet, med en dörr, och får två rum. Det ena har vi till soffmys och den andra till matsal. Precis som innan alltså, fast ändå olika. Stängt och bättre. Tyckte jag.
Genbanken var först skeptisk men funderade snart i mina tankar. Tv då? Projektor med duk kanske? Eller tv modell stor? Vi funderar, det är ju inte aktuellt ännu ändå ju…

Så kom fredagsmyset. Film sattes på, den var på vhs och då kan vi inte få ljudet genom högtalarna utan det blir tvljudet.
Höj höj höj. Aaaaaah. SÄNK sänk sänk. Jag hör inget, höj lite. mer. Shit! Sänk igen…
Det blev lite ojämnt minst sagt. Suck…

Så satt vi då i lördags med kaffet. Funderade. Ny tv… Bror min hade ju en han ville bli av med billigt. Messar. Får svar. Såld men har en annan… Humhum. Kollar blocket….
Fast tänker Genbanken, hur ska vi ha det här nere sen? …… Jag tänker att vi har inte råd med två stycken. Antingen köper vi en begagnad och fortsätter trängas och svära. Eller så investerar vi fast vi inte har råd och sätter den här nere. utan uppsatt vägg. Tittar netonnet…. hum hum.. Genbanken tar ett beslut att åka till Ullared och ta en titt.
Vi kallar till familjeråd och upplyser rumplopporna hur vi har tänkt. Så kanske vi slipper eventuella onödiga utbrott eller onödigt stora uppspeedningar. Rumplopporna tyckte vi hade en bra idé och ville rösta diskret som Mister sa.
-Jag undrar om vi ska räcka upp lillfingret lite diskret då?
Nä, vi ska rösta diskret. Eller deskre… Eller?
-Demokratiskt?
Japp, just så menar han.
Genbanken undrar vem som röstar för en ny tv här nere eller en annan där uppe?
Gissa svaret??

Jag fick att göra. Inte bara jag så klart. Men tömde ut bokhyllorna och fyllde hela tresitssoffan. Decibel tömde cdhyllan och fyllde fåtöljen. Tyvärr gjorde Decibels onda mage inte mindre ont med tiden så snart fyllde hon oh ett trött Minimonster även tvåsitssoffan. Minimonster somnade och Decibel skrek och grät när magen pinade ordentligt. Magras…. Igen…
När Genbanken kom hem så flyttades bokhyllorna, vitrinskåpet tömdes. Jag torkade ur allt och Genbanken skruvade. Sen skulle böckerna i hyllorna också. Jag satte igång, uteslöt mina långa bokserier och fick till det hela bra.
Snart kunde vi få upp tv´n och Genbanken fick att göra. Alla högtalare ska ju kopplas in också…
När det var klart beställde vi hämtmat faktiskt och medan Genbanken hämtade så flyttade jag och Mister om soffdelarna.
Blev bra. Det blev mat till tv´n för en gångs skull, det händer inte annars eftersom vi inte har något bord vid tv´n på övervåningen.

Efter Minimonsters eftermiddagsvila, kvällsmat, nytt filmmönster, lördagsgodis och sitta stilla under lördagsfilmen så blev Minimonster som en Duracellkanin på speed. Shit! Det är helt otroligt hur fort och mycket som kan hända i en såpass liten kropp.
Vi låg och skrattade jag och Genbanken. Jag frågade Minimonster vilken planet han kommer ifrån. Han svarade inte.
Efter en stund säger Mister: -Stackars de andra på den planeten.
-Pfft, hörs Minimonster. De är pjecis lika som jag. Fast jag äj väjje! Föj jag äj KUNG!!! skriker han och tar ett skutt över bordet, ner på golvet, snurrar, hoppar, studsar, luftboxas osv osv… Sen gör han några handvolter också, föj det kan han, han haj tjänat.