Sitter just och ser på svt play på datorn. Hittade ett program jag aldrig sett förut. Vilket inte var så konstigt eftersom det var nytt
Vad i hela jävla…. Och jag tyckte att de i min klass på gymnasiet var pantade :-O
Jag flyttade hemifrån när jag var 16-17 nånting, faktiskt flyttade jag ihop med Genbanken. Helt otrolig tanke, har varit tillsammans i halva mitt liv ju. Oj!
De i min klass kunde inte förstå att man inte hade råd till nya kläder jämt, gå ut varje helg, göra det. fixa det osv. Eh vadå tyckte jag. Vi får ju betala hyra och räkningar först och sen försöka hålla i resten av pengarna. Med studiebidrag och inackorderingstillägg var man ju inte direkt höginkomsttagare.
Och att jag inte hann med att göra massa saker, träffa kompisar, åka på det, göra det hade de ingen förståelse. Tvättar du dina kläder själv frågade någon väldigt chockat nån gång. Städar du hela lägenheten? Vaa?? Men det är väl bara att fråga dina föräldrar om pengar när du behöver nåt?
Eh. Ja, man får ju liksom göra det om man inte längre bor hemma. Ganska logiskt. Och nej, man frågar inte bara föräldrarna när man behöver något.
Å andra sidan, hade jag bott hemma hade jag inte inte fått massa pengar heller. Det är inte något man bara fick. Lite hjälp kanske men jag fick välja, vill jag ha hand om barnbidraget själv så fick jag minsann betala mina saker själv också. Det blev heller ingen skillnad när det blev studiebidrag istället. Dessutom bodde jag inte hemma.
Jag gjorde det inte då och jag gör det inte heller nu, frågar föräldrarna om pengar och annat. Men jag vet, att skulle det verkligen behövas så får jag hjälpen. Men det har aldrig varit att jag bett om det. Jag använde mina ihopsparade konfirmationspengar till bröd smör och mjölk för att vi skulle klara månaderna ibland. Mina sparade födelsedagspengar också. Men vad gör man?
När vi fick barn fick vi köpa grejerna själva, det var ingen som gjorde åt oss. Det vet jag att mångas föräldrar gör, faktiskt även mina småsyskons föräldrar. (Mina också ja
) Men jag överlever det också
Blev duktigt chockad och känner hur surnerven börjar retas redan under presentationen av deltagarna i detta nya program. Ung och bortskämd. BORTSKÄMD?!?! Det är väl en underdrift eller? Fan, hade jag behandlat eller försökt kommendera min morsa på det viset hade hon nog sparkat ut mig. Hårt och kännbart hade jag fått ett avtryck i arslet i princip. Hmm, nåja, kanske inte så bokstavligt. Men bra nära. 
Ville jag ha en tröja tvättad fick jag minsann fråga snällt om hon kunde göra det. Det kunde hon ibland. Eller också svarade hon att du kan lägga den och det som ligger i den tvättkorgen och lägga i tvättmaskinen. Du vet hur man startar. Varsågod. Slutdiskuterat. Men så är jag också en jävel på tvätt och vikning. Strykning också. Fast jag vill inte. Stryka alltså. Men tvätta och vika kläder gör jag själv. Jag vill inte ha någon hjälp. Tvättstugan hör till mina domäner.
Har ju till och med valt ut den toksnygga färgen till fondväggen. Målaren hade tittat på Genbanken och frågat om han verkligen godkänner det
Den är hopplös att måla… Jag fick min vägg
Det är ju mitt rum.
Men så hör man dessa skitungar. Har de inte gått i skolan? Får man inte lära sig nåt? 1 EN! röd lök för tio personer. Men den är ju lila… Vad är pastasås? Svårt att handla och se vad det kostar?
En del av deltagarna är ÖVER 20?? Jag antar att de vill räknas som vuxna. Pffftt säger vi om det.
Och Dessis begagnade snusblöjor? Glääh. Snorpapper över hela bordet. Mamma kör sex mil med frulle…
Vilka är i mest behov av ett hårt slag i huvvet tro.
Det värsta är att de inte ens har vett att skämmas. Tvärtom, snorvalparna verkar stolta över sitt beteende. :-O
Nej, jag är inte hundra år. Jag är förbannad.
Okej, jag har också svårt att handla. Utom när vi månadshandlar jag och Lotta, då går vi samma runda varje gång. Går jag själv vimsar jag bort mig, hittar inte saker osv. MEN, jag vet hur man ser vad saker och ting kostar. Tjiises!
OCH HUR KAN DESSA FÖRÄLDRAR GÅ MED PÅ ALLT DETTA???!!! Suck me sideways jag hade.
Jag har ett eget ordspråk som funkar på det mesta. ”Tjatar mest får minst.” Man kan variera det med ”Tjatar mest får sist.”
Mycket gör jag för mina barn, men kommendera mig det gör dom inte. Är det någon som ska domdera o tala om så är det jag. Mitt hus, mina regler. Men jag är inte omöjlig, försöker dom muta mig så går det. Ibland
Funderade allvarligt ett tag på om det verkligen är sant detta. Eller är det bara hittepå för bra tv.
Det händer inte ofta men nu är jag mållös. Sitter bokstavligen med vilt uppspärrade ögon som inte tror det dom ser och skakar på huvudet. Detta mest för att kyla av öronen som verkar ha blivit lätt överhettade, i tron att det dom hör faktiskt inte är det som ska höras och därför försöker höra nåt annat. Det går inte så bra för det som de hörde var ju faktiskt exakt det som lät.
Ja herrejävlar. Nu har jag sett hela programmet. Känner ändå att jag har nog skrivit tillräckligt redan. Se på fan som det kan bli. Vilket folk.
*Lägger i min komihåglista* Kanske skulle visa barnen diskmaskinen iallafall.
Mohahahaha, de vet var den står. De har rullande schema med varsin dag den ska tömmas. Och bordet dukas för kvällsmat. Och alla sätter in sin egen tallrik. Så det så. JA, femåringen också, med lite hjälp från oss ännu.