Ett riktigt skitgöra. Eller varför man inte blev rörkn*llare…

Nu har det hänt ännu en gång. Vår vanliga ”tur” har slagit till igen.
Denna gång i form av en Åh neeeeeeejjjande Genbank som skulle tända pannan.
Han kom ner i källaren och möttes av allt spolvatten från toaletterna i en stor pöl på golvet. Stopp med andra ord.

Spolförbud och sambon fast i källaren ett tag. Med högtryckstvätt och en ”iller”.
Det hjälpte ingenting. Bara att komma hem tidigare i morgon och bila upp källargolvet och lägga nya rör.

Sagt och gjort. Gubben knackade betong så grunden skakade. Vi grävde och grejade. Genbanken grävde in i en ”bajsmaskgrop” Alldeles röda äckliga maskar. Såna som brukar finnas på gamla gödselstackar… Vi funderade lite på varför dom höll till där. Det kom vi strax på. Hittade röret som kom ifrån köket. Av! 😮
Och vart har det vattnet blivit av då?
Tja ner i marken förstås. Tillsammans med toa/dusch/tvättmaskinsavloppet som fick bakfall.
Bara att bila upp dom rören också alltså.
Imorgon…
Halv tolv hade vi fått iordning så vi kunde spola våra toaletter och ta en välbehövlig dusch. Genbanken fick ta ledigt från jobbet dagen därpå.

Nu är hela källaren uppbilad. Skyttegravar överallt. Sandhögar och sten.
Förstår inte hur vi överhuvudtaget har kunnat varken spola eller diska. Det var stopp precis överallt. Vi la ju nya rör men fick ju ändå skölja ur de andra som ska bli liggande.
Det blev många hål i dom för att lösa allt.
Sen dånade det till så det skångrade i rören och plötsligt gick det lättare. Troligtvis stopp ute också…

Dagen efter fick vi igång även köksavloppet.
Dragit nytt så att vi kan göra en grovtoalett som sambon alltid har velat ha. Där han kan duscha efter skitjobb.

Nu ska vi bara återställa det också… suck…
Ska beställa hem sand till helgen. Känns inte bra att gräva ner alla dessa stora stenar över rören. Allt ska köras ut och det nya ska köras in. Sen ska golvet göras om igen. Ett par timmar med betongblandaren.

Pannrummet har knappt en hel golvbit kvar. Kul, när vi för två år sen fixade nytt just där…

Jaja, det blir iallafall bra när det blir klart 🙂
Men rörkn*llare är jag glad att jag inte är.
Det var fullt tillräckligt att gå i lukten från oss.
Och vilken tur att vi känner ortens rörkn*llare, speciellt Genbanken. Han kunde bara ringa, ganska sent dessutom och be om en herrans massa rördelar. Ta det vi behöver och lämna tillbaka resten.
Det är bra det! Han slapp ju dessutom gå i våra skyttegravar. Han hade tur denna gången

Annonser

Vad tänker du? Låt mig veta.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s