Mister då?

Ja hur blev det med Mister då? Han har ju bytt skola och allt.

Det gick väl sisådär kan jag säga. Han åkte väl till skolan som vanligt i början. Kortare dagar och en ledig dag i veckan. Vad vi förstår utefter kontaktboken och Mister själv så verkar det funka i skolan. Så plötsligt totalvägrar han att hoppa in i taxin. Mer än så, han springer ut i skogen.

Vad gör vi nu? Givetvis är det nåt? När Genbanken tidigare har pratat med en ur personalen så har det visat sig att han vill ingenting göra och gör därför ingenting heller mer än att läsa Fantomen. Detta stör ju givetvis de andra eleverna som tycker det är orättvist. Det har varit lite konflikter därav samtalet.
Vi menade ju då att lite måste han ju göra. Men man måste tala om för honom. Det går inte att säga att nu jobbar vi i matteboken och sen gå därifrån, han klarar inte det.
Då började dom att göra så och det blev bättre. Ett tag…

Vi har förstått att något är frågan om men inte vetat vad. Själv har han inte fått ord på det. Mer än att det är för höga krav på honom. Då visade det sig att han var liksom piskad att göra detta. Hade kunnat fungera om det inte varit så att vissa dagar är såna när han verkligen inte KAN få nåt gjort. Det hänger upp sig och får han krav på sig så går han i baklås alldeles. Vissa saker hade han missuppfattat osv.

En dag sa jag till honom, igen, att det viktigaste är att han kommer till skolan. Sen om han fått något gjort på lektionerna det lägger jag mig inte i. I nuläget är det oviktigt, då är kompisarna viktigare. Skriver i kontaktboken att jag sagt så till Mister så att de inte ska pressa honom.

Kvart i elva ringer pojken. Hämta mig mamma, du måste komma nuuuu. Jag vill hem, jag orkar inte.
Frågar lite och har Misters schema framför mig och får inte ihop det han säger med scemat. Frågar varför. För att schemat ändras varje dag, det där är ett gammalt schema.
Så varje morgon har jag går jag igenom schemat med honom och sen har han nåt helt annat.
Frågar vad han gör nu och vad han har gjort. Han vet knappt VAD han har i uppgift att göra.
Jag undrar så klart vad lärarna sagt. Det vet han inte. K var där inne och han minns inte vad han sa och M var där och ändrade hans schema….

Frågade ang kontaktboken. Den är ännu inte läst…
Kan du se till att någon läser den?
Pojken vet inte var lärarna är någonstans och klarar inte av att lämna tryggheten i sitt lilla rum.
Jag får honom att skriva en lapp att lägga utanför dörren där han vill att M ska komma in.

Tiden går, klockan blir elva och det är lunch. Ingen har kommit. Fem över elva. Han tror M kan vara i lärarrumet och det är närmare ytterdörren. Men M måste väl hämta de andra eleverna för lunch? Nä de gick förbi innan.
Så alla har alltså gått på lunch utan att ens informera honom.

Där sitter han, ensam. Vet inte vad han ska göra, vet inte vart han ska bli av, vet inte hur han ska bete sig.
Så här upplever han sina skoldagar. Fem timmars frågetecken…
Ber om fem minuter att ringa Genbanken. Genbanken ringer genast rektorn. Jag säger till Mister att vi ordnar detta, gå bara ut och vänta så hämtar jag honom.

Så nu är han hemma tills han kan få en fungerande skoldag. I min värld är ett schema det som gäller ända tills man får ett nytt. Skolpsykologen har tyckt till och schemat har ändrats, men så länge vi har det gamla här hemma hjälper det ju inte honom. Han får ju då ett nytt schema hela tiden…
Men så är det ju inte säger M. Precis så är det i Misters uppfattning svarar jag.
Men det kan ju inte vi veta…

Va??! En resursskola. Alla har NPF av något slag. Och de kan inte veta?!

Genbanken tar kontakt med LSS-teamet eftersom vi redan diskuterat ett möte ang Misters skola. Det rings fram och tillbaka och vi hade ett möte ganska snart med skolan och skolpsykolog.
Vi gick igenom hur han funkar och vissa saker som krävs för att överhuvudtaget komma framåt.
Att man måste skilja på ”kan-inte”dagar och ”vill-inte”dagar. Är det bara vill inte så kan man kanske ändå sätta lite press men är det kan inte så förstör det mest.

Efter det har det funkat, över förväntan faktiskt. Men han tycker det är för stort. Det är en mycket större skola än tidigare med fler elever och fler byggnader. Även om hans klass med sina två grupper har ett hus för sig så är det mycket.

Vi ska få till ett studiebesök på en specialskola. Mest för intressesmurfen. Man vet aldrig när det vänder. I tisdags hade han haft allt annat än sin bästa dag i skolan. De hade inte haft lätt med honom. Allt var illa tyckte han. Hemma var det inte bättre igår och på kvällen drog han igång…

Så vi får väl se hur det blir i framtiden. fortsättning följer…..

Annonser

One thought on “Mister då?

  1. Jag tittar ju in hos dig lite titt som tätt med. Kuloch se vad som händer i ditt liv även om det inte alltid är kul. Vad duktig du e på att baka tar gärna lite recept vid tillfälle =)

Vad tänker du? Låt mig veta.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s