Barnhyllan på hittegodsavdelningen

Jag läste just hos Familjen Annorlunda om det som faktiskt kan hända, att barnen springer bort i affärer. Faktiskt skulle det kanske vara vi vuxna som lallar bort, det brukar Genbanken alltid klaga på när jag och han är på Gekås samtidigt. 😉 Han gillar inte det riktigt.

Men kom att tänka på när Decibel försvann. Fast det gjorde hon inte, jag hade full koll på henne och ändå var hon borta…
Hur kan det gå till undrar du såklart. Inte svårt alls faktiskt.

Vi var inne på Coop och Decibel fastnade bland träningsredskapen. Det fanns många roliga att testa så hon hade mycket att sköta. Jag stod en bit bort men såg henne hela tiden. Eller nåja, jag såg hennes fina mockakappa mellan de andra kunderna iallafall. Just nu stod hon på en motionscykel, det syntes tydligt på rörelserna.
Några kunder som också tittade på alla redskap hade ju sett att jag tittade hela tiden ditåt, de tittade lite märkligt i början men förstod nog att det var barnet jag höll koll på.

Men! Så hade dessa tittat klart, de gick och i släptåg går också Decibels bruna mockakappa. På en flicka med ljust hår.
Jag har alltså hållit koll på rätt kappa men fel barn.
Troligtvis förstod de läget för de frågade om jag letade efter en flicka. Ja sa jag, med en likadan kappa som er flicka.
Hon gick ditåt sa dom och pekade åt vilket håll.

Jag skyndade vidare. Det var mot kassorna och panik om hon gått utanför kassorna. Vem vet vad ungen är då. Decibel var dessutom en riktig liten rymmare som stack så fort det blev läge.
Men när jag kom fram mot kundtjänst så såg jag den bruna mockakappan sitta på disken. Med Decibels rätta hårfärg.
Hon skulle precis just då ropas ut som upphittad. Decibel var mycket glad när hon blev hittad, det var inte roligt där.

Efter den incidenten så har vi alltid hotat med just det, Håll koll på var vi är, annars blir det hittegodsavdelningen.
Våra barn vet ju vad vi menar, Decibel har ju provat.
Några som inte hade testat var en väninnas barn. Jag och hon och hennes då tre barn plus Decibel skulle in på Gekås.
För säkerhets skull skrev vi ner våra mobilnummer på barnens händer. Det är mycket folk på Gekås alltså.
Hennes barn undrade lite varför vi gör så där? Därför att ni kan be vem som helst att ringa oss om ni försvinner svarade vi.
I annat fall sa jag, så blir ni förhoppningsvis inlämnade i kundtjänst. Där sätts ni i en hylla på hittegodsavdelningen och där får ni sitta tills någon letar efter er. (Och bara så att ni vet, vi går inte dit förrän allt vi handlat är betalt och nerpackat.)

Hennes stackars barn tittade på mig och undrade om det verkligen är allvar. Jag sa fråga Decibel, hon har provat. Det kunde hon bara hålla med om. Väninnans barn höll sig i närheten, rädda för att hamna på barnhyllan på hittegodsavdelningen….

Decibel har faktiskt försvunnit ännu en gång, även denna gång var vi på Coop. Fast bara jag och Genbanken. Decibel sov gott och Mister sa att han håller koll. Vi låste bilen och gick. Vi skulle bara ha en ynka sak så det blev ett snabbt besök inne i butiken.
När vi kommer ut till bilen igen sitter Mister djupt försjunken i en Kalle Ankatidning. Decibel är borta…
Mister har så klart ingen aning om när hon försvunnit eller ens att hon faktiskt gjort det.
Vi rusar iväg igen. Genbanken springer in i butiken, jag tar utsidan. Letar, ropar och håller koll både här och där.
Då kommer till slut Genbanken med en Decibel på armen.
Hon har irrat runt på parkeringen en liten stund och en snäll (tack och lov) farbror hade tagit hand om henne.
Tur det finns bra människor och inte bara de fula man läser om i tidningen.

Annonser

Vad tänker du? Låt mig veta.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s