Med munnen lika full av skit som röven måste det vara förvirrande att bli skitnödig

Jag känner inte igen mig. Jag förstår inte riktigt varför det blev som det blev. Alltså, till viss del förstås men sen?

Hmm. För att ta det från början, det har varit motigt här ett tag. Både som familj, i vardagen och framför allt som par. Till synes bra men ändå något som gnagt liksom.

Så igår brakade det lös, och vi redde ut saker och ting. Eller.. Nä, det gjorde vi nog inte. Jag blev arg, för att inte säga skogstokig och slängde runt saker. Det blev inte mycket bättre och det blev några hål i väggen. Men nja, så mycket lösning vet jag inte. 😉
Jag blev arg och baxade ut min del av sängen och ställde i ett annat rum. Kanske inte det bästa att göra men nu är det gjort. Det får väl vara så ett tag.

Iallafall, nånstans där blev det konstigt. Jag bara gråter. För allt. Och inget och jag vet inte varför.

Genbanken var och reklamerade min mobifon och fick ut en ny och ett nytt simkort som kanske är som det ska. Då fick jag ju en ny kod och började gråta.

Jag är hungrig och tittar i kylen men hittar inget och börjar gråta.

Jag skulle hämta ett par byxor i tvättstugan men genbanken har visst burit upp tvättpåsen. Jag måste visst gråta för det också.

Jag tycker jag är löjlig som gråter för allt och då gräver jag för det också. Jag gråter för att det snart är jul och jag måste få julfint. Jag orkar inte och gråter. Jag gråter för att jag inte orkar för att jag gillar ju jul och fint. Jag gråter för att det snart är jul och jag inte har köpt julklappar ännu. Jag gråter för att det regnar.
Jag kommer liksom inte ur det. Vill inte göra nåt, orkar inte göra nåt. Börjar jag på nåt så blir det inte klart.

Hur hittar jag ur det här nu då? Var det något elakartat som bara väntade på att komma fram, som liksom såg chansen i ett svagt ögonblick av starka känslor.
Det är tre veckor till jul. I denna takten hinner jag kanske tömma klart kattlådan, fylla diskmaskinen och dammsuga klart där nere. Hoppas att tomten kan fixa sina egna julklappar i år. För som Minimonster sa, om nu tomten kommer med julklapparna, varför måste då du köpa och packa in dem. Bra fråga sa jag, jag har alltid undrat detsamma. Och varför har tomten ett tecknat ansikte då? Om han nu är riktig?
Hm, ja du. Han kanske har varit i slagsmål och till inte visa blåmärkena, eller kanske han fick gröt i ansiktet och brännskador?
Eller också är det inte en riktig tomte sa minimonster.

 

Annonser

Vad tänker du? Låt mig veta.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s