Vi börjar om har jag kommit fram till

Nej, ingen separation eller nyförlovning. Inget sånt. Jag tänker på Villeman. Han som just nu är rädd och hyperstressad för precis minsta lilla. Allt främmande gör honom hmpfff.

Alltså har jag kommit fram till att först och främst, byta tillbaka till torrfodret. Jag/Villeman har varit jättenöjd med färskfodret, det är egentligen inte det jag misstänker heller. Men samtidigt som Villeman blivit värre så har vi också börjat mer och mer med just färskfoder. Eftersom han har snedtänt och blivit hyper på vissa foder förut så är det värt ett försök, om inte annat för att utesluta och se om han blir lite lugnare.
Inte heller tror jag att det är fodret i sig som gör honom som han är utan möjligen förstärker det som redan är jobbigt. Lättstressad har han alltid varit men blir han då hyper och konstig av fodret blir det ju dubbeleffekt på det hela.

Jag har tänkt mig att han ska få ”bli valp” igen. Börja från början liksom. En liten valp i en stor kropp.

Jag har bestämt att han ska hållas borta från främlingar och gärna andra barn än våra egna, så långt det är möjligt så klart. Att jag tar barn också är för att barn är stressande, det kan man inte komma ifrån. Högljudda, springande och opålitliga 😉 Åtminstone för en orolig stor liten hund. Och ja, så långt det går även barn han känner väl, med vissa undantag. Bara för att och fortfarande så långt det är möjligt. Främlingar kommer ju att knacka på dörren ändå det är jag medveten om. Jag funderar på att sätta en grind mellan entrén och hallen. Då kan han sitta i säkerhet men ändå kunna ta in vem som knackade på dörren. Om han kan hålla sig lugn såpass förstås.

Jag har bestämt att några nya promenadrundor blir det inte tal om. Vi tar de gamla vanliga, framlänges och baklänges men ändå vanliga.
Eftersom han stressar upp blir det i stället mer träning hemma. Istället för att ha gå-fintträningen på rundorna så blir det mer sånt i trädgården. Mycket sitt och ligg. Hoppa lite, leta godis både här och där. Ja lite blandat. Idag lyckades vi till exempel klura ut de första krypstegen. 😀 Mycket korv gick det åt men han var jätteduktig.

Så idag ska jag städa ur nere i hönshuset och inreda lite bättre. Bära ner en dyna och leksaker, tuggben och mat.
Imorgon ska jag passa Jumjum och Hoppochstuds ska ha en kompis. Stressande för en Villeman så han ska få vila iställlet. Det blir nog tyvärr inte sista gången där ute heller men… Vi måste börja någonstans.

Efter att ha läst runt på internet har jag kommit fram till att stressade och oroliga hundar ska inte ha en massa buslekar. Lite måste de ju ha såklart men inte hur mycket som helst. Inte heller massa långa rundor utan mer av huvudträning. Alla tips på bra grejer vill jag ha. 🙂

Det finns ju aktivitetsplattor och grejer, hur är erfarenheterna? Vissa menar att de är stressande medan andra säger tvärtom. Tankar?

Sen var det någon hundexpert som tog upp det här med mat, en orolig hund ska helst inte äta bara två gånger om dagen utan till och med upp till fem gånger. Men Villeman är ju kinkig som katten. Nä, katten äter bättre. Vad blir bäst då tro? Ha maten framme alltid?

Tankar, idéer, vad som helst. Ge mig. Jag vill inte anse min hund för hmpfff för att vara kvar. Det måste finnas något sätt att få honom på banan igen. Han är ju en i familjen. Men det är också nästan bara där han funkar just nu….

Annonser

One thought on “Vi börjar om har jag kommit fram till

  1. Lugm o fin nu…
    Du är på rätt spår med grind inne, då tar ni hand om de ”otäcka” besökarna o han kan kolla lite så där i smyg. De besökande ska inte låssas om honom , oavsett hur han låter.
    Prova att spåra med honom, det är en ”lugn” form av aktivering och tröttande.
    Jag tror du har en spökig yngling som inte riktigt vet var han ska stå, vilket ben som är bäst. Tycker ditt resonemang är rätt, backa börja om. Gå samma promenader, men kanske kräva efter dagsform. Är han stissig en dag kanske målet är att inte dra i kopplet, är han fokuserad o lugn befäst gamla kommandon, stärk honom i att lyckas.
    Tycker du ska ”förvisa” honom i nödfall; du utesluter ju från flocken…Förstår helt o fullt varför, men jag hade nog försökt avskilja honom inne.. Tror på dig, lycka till!!

Vad tänker du? Låt mig veta.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s