Så ledsen

Jag blev plötsligt så ledsen. Igen. Det är så tomt. Så tyst. Så oriktigt. Orättvist och onödigt.
Saknaden är stor, just nu ännu större. Varför just Villeman?

image

Jag är av tron att allting har en mening men jag har svårt att se den. Den finns där troligtvis men jag ser den inte. Kanske det är  tårarna som skymmer.

image

Visst kunde han vara hopplös ibland, visst svor jag också men aldrig länge. Vem kan det när man kan lägga sitta panna mot panna  och bara vara en stund. 

image

Det är till och med tomt att gå och kissa. Stängde jag inte dörren kom han gärna och la huvudet i mitt knä eller ville ha en puss.
Det är ingen som fläker ut sig i soffan. Ingen som finns i bädden när MaxMorris kommer in och behöver värme. MaxMorris saknar också, han har skrikit mycket och gått runt och letat. Villeman har alltid funnits där med sin pälskrage alldeles lagom att gosa in sig i.

image

image

Alla fina bilder jag har. Det är svårt att välja.  Alla minnen.

image

Jag blev så ledsen. Igen. Det slog mig, hårt, att han verkligen inte finns mer. Jag ser honom inte mer. 😦

image

Annonser

2 thoughts on “Så ledsen

    • Jag har skrivit allt i inlägget ”skylten är nerplockad”
      Det är en lång histora, något kortare i inlägget men alldeles för lång för en kommentar 😦

Vad tänker du? Låt mig veta.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s