Ett barn bort, två barn istället. Minus ett.

Morgonen startade med mys. Decibel gick ner för att göra sig klar, då kom Hoppochstuds och kröp ner jämte mig. Mamman var ju så saknad på äventyret och dessutom låg jag jämte Decibel i natt.
Hon var nervös. Vid niotiden blev hon hämtad av farmor för att åka till sommarstugan med strandpromenader, sällskapsspel, cykeltur, minigolf och övernattning. Det blir alltså lite svårt att sova, därför la jag mig jämte henne så att hon skulle få någon stunds sömn. Det funkade fint.
Däremot fick inte Hoppochstuds sitt saldo på mammakontot påfyllt. Det blev på morgonen istället. 🙂

Jag har varit en tur till växthuset där jag gått åt tomaterna något alldeles skoningslöst. Det börjar ju bli slutet på säsongen och så klart vill jag ha mesta möjliga moget. Därför har jag klippt ner och klippt bort. Massor. Känns konstigt faktiskt. Först driva upp dom och hoppas att det växer mesta möjliga och sen bara klippa ner. Men sånt är det.

Sen på eftermiddagen kom han. Sötgrisen. Jummi. Han var trött och behövde sova middag ganska omgående. Men när han vaknat åt vi och grejade. Han kröp in i Tiilis tältväska. Det var mysigt.

image

image

Och så hjälpte vi Genbanken med veden. Jummi hämtade ved (

Decibel som var vid Apelviken var med farmor vid stranden på kvällen. Spädbarnsfonden hade sin årliga familjehelg där familjer som förlorat sina små kan träffas, prata och minnas. Ikväll var det ballongsläpp, en ballong för varje liten ängel vars föräldrar var där. Det skulle visst släppas upp en för alla de änglar vars föräldrar inte är där. Den inkluderar vår Bobboliten.
Decibel tog en bild som hon skickade till oss.

image

När man ska ta kort på småttingar gäller det att vara snabb. De springer ur bild väldigt fort.

image

Mister hade förresten sovit gott i natt. På bordsduken. 😉

image

image

På tal om att sova så packade jag in Jummi i bilen och körde hem till honom. Vi fixade en ny blöja, en flaska välling och la alla napparna i en hög på täcket. En godnatt kram och jag har landat i soffan där nere i väntan på SöstraMi.
Jag vet inte om han sover men det är lugnt uppifrån iallafall. 🙂 
Jag hoppas att det är det hemma också. Hoppochstuds har en nattgäst för första gången, både för honom och kompisen. Jag hoppas att det går bra får hemma. Och i natt så klart. Det vore roligt om kompisen klarar av att sova över hela natten. Det är inte alltid så lätt. Men idag gjordes ett stort framsteg. Kompisen har liknande bekymmer med sig som Hoppochstuds och han äter inte gärna borta. Jag tror aldrig han har ätit hos oss förut. Men vi bestämde med honom i god tid att vi ordnar spagetti med ketchup. Det älskar han visst. Plus att han och Hoppochstuds inte behövde sitta med oss andra. De valde att sitta ute vid poolen för att kunna doppa sig direkt efter. Pojken åt. 🙂 Så himla roligt. För den som inte vet vad det innebär för ”dessa barnen” är detta en struntsak men det är det inte. Mister är snart femton och äter fortfarande inte borta, med undantag från några enstaka och det gäller långt ifrån alltid eller vilken mat som helst. Så därför är det ett stort framsteg i mina ögon. 🙂
Sånt gillas.

Annonser

Vad tänker du? Låt mig veta.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s