Bära hit, bära dit, bära bort en lite bit

Idag var handlingsdag inplanerad. Jag och Lotta, stor bil och massa kassar med oss hem. Eftersom det tar en hel del tid så måste Hoppochstuds komma i tid till skolan. Halv nio åker vi och handlar. Eller inte!!

image

Jag ropade, pratade, klappade, gungade, väntade och försökte. Ingen reaktion alls. Jag försökte igen. Och lite senare men fortfarande inget. Hmm. Halv nio var det ja…
Halv elva hörde jag honom komma hostande. Han kom ner, go och glad för att sen gå i sprinn som en tornado. Han tänkte minsann inte åka till skolan och han vägrar att åka osv. Ojoj. Hur gör jag nu, handling, Hoppochstuds. Lotta messade och berättade att D var ledig och kunde ha honom den stunden.

Det blev lite bråttom vid hämtningen så jag glömde säga Tack så det gör jag nu. Tack D för hjälpen!!! 😀

Bråttom ja. Vi blev lite sena hem, hennes grejer ska lastas av och Hoppochstuds skulle in i bilen. Tiili ville inte med hem, hon ville vara med Saaga och Millie undrade om hon fick följa med till Decibel. Jodå, det går bra. Ringde Decibel och fick klartecken. Okej, hopp in i bilen alla. Mister skulle ha ledsagning halv fyra vilket var typ då. När jag kom hem var ledsagaren där.

Inte nog med att man plockar i vagnen, plockar upp varorna på bandet, packar ner de i kassar, lastar kassar i vagn, öser in i bilen, kör hem och bär in i huset, -allt ska dessutom in i skåpen. Jag var trött så det räckte till före så värst snabbt gick det inte…

image

Medan det ännu var ljust fick Tjejen sin kvällsmat. Jag slängde ut den över gräsmattan i hägnet så hade hon att göra en god stund. Hon är duktig och gick som en dammsugare i jakt på sin mat.

image

Idag har det inte blivit någon lek för hundarna men igår så blev det desto mer. Tiili har ju varit nere flera gånger och hälsat på utanför stängslet så helt utan träffar här det ju inte varit men jag vågar inte släppa ihop de med Tiili ensam. Hon behöver en Molly som ser till att det går rätt till väga.

Hoppochstuds har haft en fruktansvärd kväll. Jag vet inte vad det har varit men han har varit alldeles tokig. Vägrar sova, skriker, rymmer, är orolig och nervös. För julafton och att vi inte ska fira hemma i år och födelsedagen och annat. Fast det där annat har han ingen riktig koll på vad det är. Det är bara jobbigt.
Han är hostig och har ont i halsen och har haft det länge nu. Vi tänker han behöver nog vara hemma och krya på sig och hade trott att han skulle bli lugnare. Det blev han iofs, tre minuter eller så och sen var det igång igen.
Nu äntligen ligger han jämte mig i sin säng och spelar DS. Till synes lugn men man ska inte prata med honom.

Kan man pierca sig i Falkenberg tro? Efter många, nästan tjugotolv år, har jag velat men absolut inte vågat pierca ögonbrynet. Näsan också faktiskt, en liten fin pärla är fint. Men ögonbrynet tänker jag. Nog fan bör jag överleva. Jag får ju skämmas över mig själv att vara så förbannat feg. Jag har fött fyra barn och har fyra under feber, ätstörningar och smärtor framvuxna visdomständer. Då vågar jag pierca mig. Banne mig!
Det tog ungefär lika många år innan jag vågade pierca naveln också och det var inte alls så illa som jag trodde.
Jag är pinsamt feg. Så himla rädd det ska göra ont. Men för det mesta är det inte så illa som jag tror. SöstraMi vet säkert sånt. Jag SKA ha en!!!

Också lite sött

image

image

image

Annonser

Vad tänker du? Låt mig veta.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s