Det har jag visst det

Ibland lever hjärnan ett alldeles eget liv.  Mest troligt är det någon av de fyra bokstäverna som studsar runt och förvirrar. Det kan ta sig lite olika uttryck men oavsett kan det verka både störande och besvärligt.

Det kan vara en sån sak som att jag får frågan om jag kan sätta på potatisen. Japp. Det kan jag. 
Sen får jag frågan om jag satt på potatisen. 
Jadå. Det har jag gjort.
Sen kommer det.  Du skulle ju sätta på potatisen,  det har du inte gjort ju.

Fast jag gjorde ju visst det. Jag vet det. 
Och det gjorde jag. I tanken. Jag såg mig själv gå till spisen, trycka på plattan och gå därifrån.  Alltså har jag ju gjort vad jag skulle. Fast inte rätt för spisen blev inte varm för det. Tur det kanske för potatisen hade garanterat kokt över ordentligt. 

Det kan bli konstigt på andra sätt också vilket kan få folk att tycka att jag är allmänt otrevlig.  Om det har hänt vet jag inte för ingen har påpekat det. Vad jag minns…
Genbanken däremot har varit hyfsat grinig.
Han ställer en fråga, säger hej eller nåt annat.  Jag svarar, säger hej hej eller vad det nu kan vara.
Genbanken står antingen och blänger surt eller säger med sträng röst. -JAA??? Jag väntar. 
-På vad?
-Ett svar så klart. 
Men det har han fått ju  Dummer.

Nej. Jag har stått här och lyssnat men ingenting hört. Du tänkte att du svarade. Men  jag hör inte det. 

Så är det nog. Jag tänkte nog att jag svarade. För jag vet att jag svarat. Eller?
Faktiskt var det Genbanken som kom på fenomenet från början. Själv har jag aldrig tänkt närmare på det. Men så är det. Nog.

Att tankeverkstan är igång så mycket kan bli jobbigt också. Inte bara för därför utan annat blir också jobbigt. Jag tror jag har kommit på varför vissa saker kan vara så svåra att få gjort, förutom de allmänna igångsättningsproblemen som jag har. 

Som exempel ska jag tvätta fönster. 
Jag planerar lite. Tänker att jag ska tvätta fönster.
Jag behöver tömma fönsterbrädan och torka runt fönstret. 
Jag behöver dammsugaren för att få bort döda flugor och växtdelar. Även i spåret där flugor visst gärna vill övervintra. 
Jag behöver en vanlig trasa till torket och en glastorktrasa till fönstret. 
En spann vatten med rengöringsmedel och en sprayflaska med fönsterputsmedel.

Allt detta tänker jag ut innan jag börjar. Kanske redan dagarna innan när jag tänker att den dagen ska jag fixa fönstrena.
Till slut har ju dessa fönster och putsning malt igenom hjärnverkstan flera gånger. På nåt sätt känns det, åtminstone i en liten avlägsen del av hjärnan, som att jag redan har tvättat fönstrena.
Samtidigt har jag redan funderat på dessa fönster och vad som ska göras så det blir så himla motigt att behöva ta tag i det på riktigt. Jag har redan tröttnat på fönstrena.  
Det är en sak om det bara hade gällt fönsterputsning men det gör det inte.  Det gäller det mesta.
Ibland blir det förvirrande också. Jag kan till exempel tänka och påminna mig själv så många gånger om att komma ihåg att packa Hoppochstuds gympakläder att jag till slut (nästan) glömmer det. Just för att det bearbetats så många gånger. 

Vissa roliga saker som jag vill göra, som jag tänker på,  funderar hur jag ska gå till väga, när jag ska göra det och hur jag ska göra hinner jag ibland nästan tröttna på innan jag ens börjat. Det vore bra om hjärnan gick ner till deltid ibland.  Tänka tankarna men inte runt runt runt. 

Annonser

Vad tänker du? Låt mig veta.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s