Pimp my mobifon och Använd Kraften!

Idag har jag umgåtts med tvättmaskinen, ett ganska händelsefattigt sällskap. Den snurrar värre än vad jag gör men roligare än så blir det inte. I måndags var jag glatt positiv över att jag såg botten på tvättberget.
Det gick över…

När jag stod och lagade maten fick jag syn på mitt ajfånskal jag köpt. Varför det undrar man ju genast,  jag har ju ingen ajfån. Sant.
Jag har ju en Note 2a och utbudet av pynt är minst sagt torftigt. För att inte säga obefintligt.
Men vill jag ha nåt så fixar jag det om jag kan.
Alltså köpte jag mig ett ajfånskal med massa pärlor och pynt. Sånt går att plocka bort nämligen. Sen letar jag i gömmorna och kan plocka fram ett bra lim. Jag hoppas iallafall att det är bra till detta…
Så mellan potatisskalningen och köttfärsfräset så lossnade jag pärlor. Jättelätt var det inte men det gick.
Sen var jag kluven. Börja eller inte börja? Stökig köksbänk eller mycketstökig köksbänk?

Äh va snatan.
Det går att limma och vakta soppan samtidigt.
Å så pilligt det var. Å så kladdig jag blev.
Å vilken tid det tog. Pincett och tops. Handsprit och tandpetare. Och en bit kladdikludd. Eller som annat folk säger; häftmassa. Och det blev precis så mycketstökigt som jag misstänkte.
Jag blev klar till sist.  Det jobbiga är att jag måste vänta. Det här braiga limmet behöver upp till ett dygn att härda på. Men imöra ska mobifonen få sin fint pyntade baksida. 🙂

image

Jag fotade vårens första vitsippa idag.

image

En stund senare hade vitsippan ändrat färg till lerkamouflage.

Med en snickare i familjen så följer ju så klart snickarglädje. 🙂

image

Jag fick inte iväg Hoppochstuds till skolan idag. Han bara vägrade. Skulle inte. 
Genbanken ringde på förmiddagen och vi funderade lite. Han har sovit ganska oroligt inatt. Var visst riktigt svår att få i säng igår. Jag var inte hemma och kom hem sent.  Då ska han inte sova. Kan inte sova. Så är det varje gång jag är iväg.
Kan det vara därför tro? 

Jag frågade honom en stund senare.  Han  hade ingen bra orsak att vara hemma så jag sa att det är väl inte för att jag var iväg igår väl?
Han började nästan gråta.
-”Joo… Du kom hem jättesent och jag vill inte det och jag blir så orolig och när jag är så orolig så kan jag inte åka till skolan.  Jag måste vara med dig då mamma.”

Visst vet jag att han har svårt för saker utanför det vanliga men inte att just detta ingick.
Det är på gott och ont med rutiner. Mest bra men de gånger de bryts kan det bli problem.

Jag är inte iväg ofta men varannan vecka är tisdag och onsdag ”heligmärkta.” Då har jag meditation och bokcirkel. Det tänker jag inte strunta i. Jag behöver det och ser fram emot det. Då får han hellre vara hemma i värsta fall.
Fast. Nästa gång kanske det funkar jättebra.

Nu har han träningsvärk efter allt fyrhjulande. Han säger att han behöver mina läkande krafter. Jag ska alltså hålla på hans ben. Han har för sig att det är läkande.  Ev massage också.  Hahaha. Han har tittat för mycket på film men visst ska han få ta del av mina krafter. Use the Force 😉

Annonser

Vad tänker du? Låt mig veta.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s