Dagens ord är magiskt

Med inslag av storslaget, mäktigt och fantastiskt.  En rackarns bra dag alltså.

Genbanken började dagen först. Ungefär som vanligt. Vi två gick upp först och åt frukost. Sen vispade han ihop en pannkakssmet och hällde i en större petflaska för senare användning. Väskan packades och barnen väcktes. Utflyktsdags ju. Hopp i kläder och mat i magen. Ut i bilen och off we go.
Om nu någon trodde på att det gick så snabbt och lätt så kan ni tänka efter en gång eller fem. En viss rumploppa som låg vaken mer än halva natten behövde en gigantisk startsträcka. En annan rumploppa klarade sig med en låång. En tredje flöt mest med och fick ingenting gjort. Runt två timmar försenade kom familjen Flängakring iväg till slut , alla nöjda och de flesta glada.
Glömde grejer gjorde familjen också. Skit sa vi men vi klarar det. Glömt fler grejer hade familjen visst gjort. Skit sa vi men det klarar vi inte sa vi och vände bilen 180 grader åt ett annat väderstreck än dit vi först var på väg. Tillbaka till stugan for familjen Flängakring och plockade ihop de glömda grejerna. Åkte tillbaka samma väg för att komma på att vi har visst glömt annst också. Skit sa vi men skit samma gör det. Basta. En skitsak. Sa vi och åkte vidare.

image

image

image

image

Till fossen åkte vi. Världens fjärde högsta. Semestrar vi såpass nära så ska vi dit. Sa vi och åkte.

image

En promenad i uppförslut i en halvtimma eller nåt fick vi innan vi kom fram. Helt klart värt. Vilket vatten. Vilka träd. Vilka berg. Vilket allt. 

image

image

Kvinnan i trädet. (Nä det finns inget som heter så) Visst ser du henne? ?

image

image

image

image

image

image

Som i alla forsar och fall måste vi provsmaka vattnet. Så gör vi. 

image

Framme vid Mardalsfossen.
En riktig häftig parentes är att formen på ”kvinnan i fallet” är just vad jag försökte att måla men som ingen egentligen såg, på förra meditationen, där vi skulle måla en upplevelse under meditationen. Och just så såg jag mig själv, med uppsträckta händer omgiven av ljus. Som en renande virvlande dusch. Typiskt nog glömde jag teckningen i Lottas bil så jag vet inte om den finns kvar. 
Fast det såg jag inte när jag stod där för jag var helt inne i allting. Det var först när jag tittade på bilderna som jag såg det. 

image

image

image

image

image

image

image

image

image

image

När vi tittat och kännt och varit en bra stund gick vi hela långa turen tillbaka. Lättare nu eftersom det gick neråt fast Hoppochstuds hade det jobbigt. Inte nog med att han inte fick vara kvar och klättra vid fossen, han var dessutom riktigt trött i ben och kropp. Med all rätt. Jag är imponerad att han gjorde det. Inte för att han hade nåt val, ner måste vi ju. 😉

Väl nere köpte vi oss en glass. Den passade alldeles utmärkt bra i regnet som kom lagom när vi nästan var nere. Blöta var vi men vad gjorde det. Det torkar ju och vi hade ju sluppit ösregnet medan vi var där. Duggregn räknas inte.
Efter glass och toabesök reste vi vidare neråt. Vi hade fått veta att Aursjøvegen var en bra tur för den som har gjort Trollstigen. Det har ju vi och när vi är i krokarna så är det ju inte mycket att tveka på. Tänkte vi. 🙂

Väl framme vid bomtullen och start läste vi på infotavlan. Vi bestämde att inte säga nåt till barnen utan bara tuta och köra.

image

Ojojoj. Det var häftigt alltså. Och bitvis lite småotäckt.
Det var högst sporadiskt det där med vägräcken. Större delen av vägen saknade detta. Möjligen fanns det stora stenar som bromsprydnad.

image

image

image

Vi stannade för att fotografera en minnessten och fick en upplevelse utöver det vanliga. Hur ofta står man ovanför regnbågen? ? 😀

image

image

Okej, när vi åkte genom den gamla arbetstunneln som svängde runt inne i berget, kolsvart och låg med lösa plåtbitar hängande i taket och med plats för inget mer än en bil och med helljus för att ens se nåt då var jag väldigt tyst. Jag hade mycket att göra med att trycka undan en känsla av cellskräck och vad som händer om vi får möte. Vart tar vi vägen? Vem har närmast ut? Vem måste backa? Hinner vi stanna osv. Det var riktigt otäckt faktiskt.

Mera häftigt var nyfikenhetsstoppet på vägen. Jag hade mina aningar när barnen undrade vad en jättegryta är men det var så mycket häftigare än så.

image

image

image

image

image

image

image

image

Mister var tyvärr inte med och såg detta heller men vi kan ju inte släpa honom i öronen. Han var nöjd med att sitta i bilen och vänta och då är det i sin ordning. 
Vi rullade vidare. Snart hade vi valet att antingen vända och köra tillbaka samma väg eller också ta den långa sitesajtingrundan.

image

Vi bestämde att den långa får det bli. Ska vi se så får vi passa på.

image

Till slut hamnade vi uppe på fjället och det var dags för mat. Fram med attiraljerna och petflaskan.

image

Det var längesen det var så gott med pannkakor alltså. Kallt var det men ingen gnällde värst. Hoppochstuds hade smart nog sina handskar med sig och var väldigt glad för det. Vi hade packat ner extrakläder och filt så nog klarade vi oss. En liten rundtur efter maten så var vi redo för vidare färd nerför berget. 

image

image

Hur många timmar som gått sen vi åkte ifrån stugan har jag ingen aning om men alla var trötta och frusna när vi kom hem igen. Mest troligt kändes det som fler än det var. 
Vi kokte tevatten och bäddade ner oss för mys och vila allihopa. Vissa bäddade ner sig ordentligt.

image

image

Dagen efter bestämde vi till fiske och göra ingentingdag.
Genbanken var ute med båten i omgångar och jag harvade vidare i min bok vartefter dagen gick. Jag hade dragit fram en fåtölj till fönstret och kunde titta ut på sjön. 

image

Genbanken och Mister var ute med båten.

image

Hoppochstuds skulle testa vattentemperaturen. Först i kortbyxor men vattnet var så kallt att han kom in och tog mjukbyxor och skjorta på sig istället.

image

image

Utifrån kom en färja in mot land. En färja som egentligen inte gick, den verkade bara flyttas för sakens skull. Hej och vink på färjekarlen.

image

image

Dimman ramlade in från bergen, gled förbi och försvann. Snart kom de två fiskarna in i stugan. Med sig hade de spannen. Det betyder fiskelycka och visst var Mister glad. 

image

Efter lite mat i magen så gled båten med Genbanken ut i vattnet med annan rumploppa. Motorn startade och de försvann. Jag fortsatte med min bok och kvällen kom.

2 thoughts on “Dagens ord är magiskt

  1. Så otroligt vackert! Vilken utflykt!
    Sedan vill jag säga att jag verkligen gillar ditt sätt att skriva, att kunna formulera även det som är jobbigt på ett humoristiskt sätt.

Vad tänker du? Låt mig veta.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s