Vardagslivet är i full gång

Det kom en hel del snö igårkväll, ja i måndags alltså även om det kom mera snö idagkväll. Tisdag som också har hunnit bli igår. Klockan säger att igårs imorgon redan hunnit bli idag och onsdag.  

image

och bilen var alldeles vit när jag skulle åka.
I morse var det helt okej att köra till jobbet men på vägen hem.  Fy svordom. Detta förb…de saltet. Geggade igen rutan hela tiden och tråkigt att köra i.
Bättre blev det när jag åkte för att hämta barnen,  vi skulle till Falkenberg. En riktig vinterväg. Det gillar jag.

image

Fint 🙂 Jag vet att rutan inte är bra alls men det är saltet. Jag har inte fyllt på spolarvätska ännu så det är lite klägg.

När vi blivit klara i Falkenberg så skyndade vi hemåt för vi skulle ha möte så Genbanken slutade tidigare. Det var ju bra. Ännu bättre hade det ju förstås varit om mötespersonen också kommit. Det är inte omöjligt att hon försökt ringa fast jag varken ser eller hör. Det har hänt förr. Inte ens sms går fram. 

Nåja jag hade annat att sköta ändå. Tvätt till exempel. Nu blir det förstås inte varken så roligt eller vidare smidigt när tvättmaskinen verkar ha gått i strejk. Nog för att den får slita hårt men jag tycker att den är oresonlig.
Den får sluta med divalater och ynket. Klädsmuts dödar inte värst många. Jag har fått vakta den lite och fixa.
Vi har hotat med att skaffa en ersättare så kanske det blir bättre. Åtminstone ett tag 😉

Jag gjorde mat också. I hela köket. Som vanligt alltså. Men finmat blev det minsann.

image

image

Igår (måndag) skrämde Mimmikatten upp oss ordentligt. Jag hörde en katt som skrek, morrade och fräste och fann Mimmi. Med bakbenet fast i en pall och kroppen hängande. I hålet satt benet liksom fast.

image

Nu när hon hade så hemskt ont kom vildkattan hon en gång var fram. Jösses så hon lät, jag kunde inte få tag i henne ens. Jag drog tröjärmen över handen så hon kunde bita tag i den. Då kunde jag dra upp henne.
Hon sprang genast iväg och jag efter. Hon ville gå undan och inte alls stödja på benet eller ens vila det mot underlaget. Inte bra. Inte bra alls. 
Förhoppningsvis är det bara i just den akuta fasen som det gör så ont,  kanske det blir bättre. Vi lät henne vara lugn, vi kunde klappa henne och så men med tanke på vad som ligger under ytan avvaktade jag med att klämma på henne. Det är bättre att hålla koll till en början och hellre låta henne vara i vila så märker vi snart vart det lutar.
Det dröjde inte länge innan hon kom till oss andra, något stel i benet och lite haltigt.
Idag däremot är hon sitt vanliga busiga jag, utan vare sig hälta eller stelhet. Så himla skönt. 

Gamle Mowgli däremot verkar ha tappat livsgnistan. Nu börjar det kännas lite tungt att se honom vandra omkring. Jag hoppas att det vänder snart igen. Han är avmaskad nu och då brukar det bättra sig. Ett tag. 
Nu kommer han upp till mig i sängen. Han tycker att jag ska stänga ner och sova nu. Efter att han har fått lite uppmärksamhet. Och vad katten säger är bra att lyssna till så jag gör så. 

Natti natti folkens.

Annonser

Vad tänker du? Låt mig veta.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s