Snart är det dags

På tisdag närmare bestämt. Som jag har velat. Och ändå inte. Ska vi låta operera Tiili eller ska vi det inte. Det är inget självklart beslut.  Och ändå är det det. Någonstans.
Att i långa perioder ge henne smärtstillande för att orka är inte rätt. Hon är tre år nu och är som en gammal tik. Trött och orkeslös. Med spänningar och felbelastningar. Dessa går väl att göra åt men då är frågan hur lång tid det dröjer innan det är lika igen för diskbråcket sitter ju kvar. En treåring ska vara pigg och glad och inte behöva smärtstillande. Ja alltså,  det funkar ju ett tag men hur länge?

Faktiskt är det ju grymt onaturligt, det är inte direkt gräsfrön i medicinerna utan syntetiskt framställt otrevligt. Och vad händer när och om kroppen vänjer sig vid medicinen?  Doshöjning? Jag tänker avtrubbning av sinnen också. Känsel. Humör. Så fungerar det ju på människor så jag antar att det gäller djur. Och jag själv skulle aldrig välja en framtid på Alvedon eller Diklofenak till exempel om jag vet att en operation kan göra att jag slipper.

Det kommer att bli tufft för lilla prinsessan. Första månaden får hon inte under några omständigheter göra mer än att göra sina behov. Det tar tid att läka skelett och ärrvävnad vill vi inte ha. Därefter blir det rehabilitering. Det är säkert inte så roligt alla gånger. Men om vi har bilden av en glad Tiili som orkar med att vara unghund så är det värt det. Jag hoppas att hon tycker detsamma.
Jag vill bara att hon ska bli bra. Må bra. Det är det viktigaste.

Mest tvivel har kommit när jag väl fått bokat tid. Men så kommer det en dag som idag. Hon har varit lite ur gängorna de sista dagarna och idag är hon lite av banan. Tiili liksom stänger av omvärlden när det gör ont och hon blir lite svår att få kontakt med. Hon hänger inte riktigt med i tankarna. Idag reagerade hon inte ens när jag bytte till stallkläder, något som i vanliga fall gör henne helt galet glad. Hon knatar efter mig för att jag säkert inte ska glömma henne.
Hon vänder till rumpan för massage. Hela tiden.
Så är det hennes ögon… De säger så mycket.

image

image

Idag har hon fått en tablett för att orka resten av dagen. Snart är det tisdag.
Det är snart dags. 

Annonser

One thought on “Snart är det dags

  1. Pingback: En månad är längre än vad den ska vara | Mmm... jag ska bara...

Vad tänker du? Låt mig veta.

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s